Carin Götblad själv tiger fortfarande.
På måndagen mötte länspolismästaren massmedier för att berätta om Stockholmspolisens fortsatta arbete mot den organiserade brottsligheten.
Men frågorna kom snart in på Götblads roll i den så kallade Gotlandsaffären. Flera journalister ville veta vad hon egentligen visste då en privatperson i hemlighet flögs in till Visby och agerade lockbete mot en narkotikaliga för snart sex år sedan.
Götblad, som så sent som i förra veckan under ed i Högsta domstolen förnekade att privatpersoner utnyttjas på detta sätt, gav inga svar. Varken på frågan om varför operationen hemlighållits för åklagarmyndigheten eller på vad hon känner för den man, 32-årige Adis Hadzimahovic, som nu avtjänar nio års fängelse för grovt narkotikabrott och sen ska utvisas ur landet efter att ha fastnat i polisens fälla.
- Jag vill inte diskutera Gotlandsärendet. Fler frågor? sa länspolismästaren sammanbitet.
Men redan inom de närmaste dagarna kan Carin Götblad ändå bli tvungen att ta bladet från munnen. Chefsåklagare Pär G Lindell. som utreder om grovt tjänstefel begåtts, sa nämligen i går att han planerar att förhöra "en handfull personer med insyn i ärendet" före fredag. Att Götblad är en av dessa ville Lindell inte uttryckligen bekräfta - men det är högst sannolikt med tanke på att hon var högsta beslutsfattare i ärendet.
- Du får dra din egna slutsatser, säger Lindell.
Att utredningen nu snabbas på beror på att kommissarie Olle Liljegren - själv åtalad för grova vapenbrott - plötsligt valt att berätta öppet om sin medverkan i operationen på Gotland. Som DN kunde avslöja i lördags har Liljegren lämnat dokument till Lindell som visar hur upplägget ska ha sett ut. Bland dessa dokument finns hemliga PM, kvitton på inköpt utrustning och flyg- och hotellkostnader för infiltratören.
- Handlingarna är intressanta och har betydelse för utredningen. Mer vill jag inte säga, kommenterar åklagaren.
Pär G Lindell arbetar efter två hypoteser:
Antingen har operationen inneburit brottsprovokation och då är hela händelsekedjan olaglig.
Eller så har operationen varit en laglig så kallad bevisprovokation, som ändå strider mot reglerna eftersom åklagaren hållits utanför och den misstänkte inte fått full insyn i utredningen.
Vilket av de båda alternativen som Lindell slutligen fastnar för blir avgörande för om han kan väcka åtal eller inte. I det senare fallet kan nämligen polisens eventuella brottslighet redan vara preskriberad.
- Att dölja en bevisprovokation kan stanna vid tjänstefel av normalgraden och då är preskribtionstiden fem år. Har det i stället skett en brottsprovokation så är det fråga om grovt tjänstefel, vilket är ett brott som inte skrivs av förrän efter tio år, förklarar Pär G Lindell.