Flera jurister och internationella nyhetsorgan ställer sig tvivlande till polisens och åklagarens handlande, till exempel här i en intervju i samband med tv-bolagets al-Jazeeras nyhetstimme, där riksåklagarens informationsdirektör, Karin Rosander, får flera kritiska frågor: Hur kunde en person anhållas utan att polisen försökte nå honom, varför har man inte försökt höra Julian Assange? Och varför bidrog åklagarna till att göra misstankarna kända för allmänheten?
Ansvarig åklagare i fallet, Eva Finné, har under måndagen varit upptagen med hovrättsförhandlingar i ett annat ärende, men kommer att fortsätta arbeta med vilket slags brott som Julian Assange är misstänkt för. Förut har chefsåklagaren Eva Finné tagit tillbaka den tidigare jouråklagarens misstankar om våldtäkt men sagt att misstankarna om ofredande kvarstår.
– Jag ska grundligt sätta mig in i och ta ställning till rubriceringsfrågorna de närmaste dagarna. Jag har inte beordrat något förhör med Assange, säger Finné till TT.
Eva Finné vill dock inte uttala sig om några fler detaljer i ärendet.
Tidigare har flera svenska jurister reagerat på att åklagaren bekräftat för medierna vem som i sin frånvaro, anhållits för ett brott. För detta chefsåklagare Sven-Erik Alhem har bland annat menat att detta försvårar utredningen och kan omintetgöra själva gripandet, då någon som är på fri fot då lättare kan rymma när han vet att han är efterspanad.
Riksåklagarens informationschef Karin Rosander anser dock inte att det är självklart resonemang.
– När tidningen Expressen, som var först med uppgifterna, ringde jouråklagaren på fredagskvällen så visste de alla detaljer, den påstådda våldtäkten, vilka som var inblandade och platser – allt! Jouråklagaren berättade ingenting, utan bekräftade då bara att det gällde Julian Assange. Hon bad också tidningen att inte gå ut med nyheten, säger Karin Rosander till DN.se.
– Jag skulle nog också gjort likadant, fortsätter hon.
Hur sexbrottsanklagelserna blev kända är en återkommande fråga i de många konspirationsteorier som nu frodas, och som också framförts i olika medier samt av Wikileaks själva. Wikileaks menar att de blivit varnade för den här typen av anklagelser, vars syfte skulle vara att svärta ner den ideella organisationens rykte och försvaga deras kommande publiceringar av tiotusentals dokument, rörande bland annat kriget i Afghanistan.
Enligt vad DN.se erfar är det inte heller kvinnorna som upplyst medier om att de gått till polisen för att anmäla Julian Assange för sexbrottsmisstankar. Flera personer i kvinnornas närhet förnekar detta bestämt och menar att offentligheten snarare varit till skada för dem. En av kvinnornas arbetsgivare säger till DN.se:
– Hon är hemma och sjukskriven. Det finns ingen chans att hon ville att detta skulle bli offentligt. Hon är ett brottsoffer.
Att en tidning haft tillgång till samma utredningsmaterial i samma minut som en åklagare haft det, är inget som Karin Rosander vill spekulera i.
– Vi har ju meddelarfrihet. Det vore olagligt av mig att efterforska vilka källorna är eller vilka syften de haft att för tala med pressen, säger Karin Rosander.
DN.se har på flera sätt förgäves försökt nå företrädare för Wikileaks liksom Julian Assange för att kommentera händelseutvecklingen. I en tidigare intervju från måndag morgon med tv-bolaget al-Jazeera, så vädjar Julian Assange, som för närvarande befinner sig i norra Sverige, att åklagaren är särskilt försiktig i sin utredning, och antyder också att Wikileaks har starka fiender.
Hur kan misstankarna mot Assange påverka Wikileaks? Diskutera här!