”Jag har aldrig hört talas om något liknande fall”, säger överåklagare Marianne Ny. Hon har som uppdrag att förbättra utredningar om våld och sexualbrott i nära relationer.
Marianne Ny är chef för Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg och ansvarar för metodutveckling av utredningar inom bland annat vålds- och sexualbrott. Nyligen lade centret fram en rapport om hur utredningarna kan förbättras.
– Det viktiga är att vara snabb och göra rätt från början. Det handlar exempelvis om att dokumentera märken och skador på brottsoffret. Utredningarna är en utpräglad färskvara och det blir mycket svårare att lyckas om tidiga fel begås, säger Marianne Ny.
Det finns några få fall där kvinnor som har gjort anmälningar om våldtäkt senare har åtalats när deras berättelser visade sig vara fel. Men där handlade det inte om relationen föräldrar–barn, som i det fall DN berättar om i dag.
Det finns också flera kända fall där personer som dömts för grova sexualbrott senare har fått resning när offrets berättelse visat sig felaktig. Men inget av dessa fall ledde till att den som anmälde brottet åtalades.
Marianne Ny menar att det största problemet är att så få anmälningar om brott i nära relationer leder till åtal.
– Många fall slutar med att utredningarna läggs ned för att det inte finns tillräckligt med bevis för åtal.
– I ett litet antal fall läggs utredningarna ned för att misstankarna visade sig vara felaktiga. Där kommer ofta anmälan från någon annan än brottsoffret.