- Det är sagt så att det här ska inte påverka hennes arbete. Sedan vad hon gör på dagarna talar vi inte om. Hon handlägger sina ärenden i vanlig ordning, det är ingen förändring där, säger Sune Johansson, vice chefsåklagare vid åklagarkammaren i Uddevalla.
TT: Även förhandlingar?
- Precis. Sedan har vi många andra förhandlingar som vem som helst kan ta och där är det svårt att säga vem som gör vad.
På torsdagen kom också beskedet att skyddet för landets 800 åklagare ska höjas efter sprängattentatet och att en särskild överåklagare för den organiserade brottsligheten kommer att utses.
En särskild överåklagare kommer att tillsättas, säger riksåklagaren Fredrik Wersäll.
- Avsikten är att skapa en tydlig nationell ledning för arbetet mot den nationella och internationella organiserade brottsligheten. Det ser vi ett väldigt tydligt behov av. Vi har så mycket att vinna på det att det är värt att satsa på trots sparkraven, säger Wersäll till TT.
Den nya överåklagaren ska koordinera arbetet över de olika åklagarmyndigheternas administrativa gränser, som i stora drag följer länspolisgränserna i landet. Ett problem som konstaterats tidigare är att brottsutredningar med förgreningar in i flera olika åklagar- och polisdistrikt försvåras av den sortens politiskt dragna gränser.
TT: Hur ställer du dig till förslaget att rikspolisen ska förstärkas med 300 särskilda tjänster, det så kallade FBI-förslaget?
- Jag tänker inte gå in i den organisationsdiskussion som nu pågår mellan polisen och justitiedepartementet. Det jag sagt, och håller fast vid, är att vi har mycket att vinna på att vi tillsammans kan jobba med fast avdelade utredningsresurser mot den här sortens brottslighet. Poliser och åklagare får gärna sitta tillsammans, helst i samma lokaler. Det skulle gynna långsiktigheten i arbetet.
- Men alla ska nog inte sitta i Stockholm. Det här är brottslighet som är spridd i hela landet, säger Wersäll.
Det skyddspaket för landets 800 åklagare som beskrivits kräver en lagändring, säger riksåklagare Fredrik Wersäll till TT.
- Jag tror vi möjligen har blivit lite felciterade. Vi har inte den möjligheten i dag. Det här är en strävan vi har, men min bedömning är att detta fordrar vissa lagändringar. Om det sedan ska bli en standard, eller ett erbjudande till de åklagare som vill ha det, är något som går att diskutera. Jag tror att om man ska ha ett grundskydd så ska det följa med tjänsten, men vi är inte där ännu, säger Wersäll.
Myndighetens önskan är att kunna erbjuda åklagarna sådant som skyddade telefonnummer och att deras personuppgifter tas bort från allmänna register. Frågan ska nu tas upp med justitiedepartementet.
Det innebär samtidigt en tydlig begränsning av åklagarväsendets tillgänglighet för allmänheten och medierna.
- Absolut. Jag kan hålla med, på det sättet att jag ser en fördel i att vi kan verka under öppna förhållanden. Men det är alltid en avvägning mellan säkerhet och öppenhet, säger Wersäll.