Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Akut läkarbrist hotar svenska sjukvården

Patologen Hans Olsson från Linköping skär loss en liten bit av en lever.
Patologen Hans Olsson från Linköping skär loss en liten bit av en lever. Foto: Anette Nantell
De närmaste åren riskerar Sverige att få brist på drygt 4.000 läkare och 5.000 sjuksköterskor. Det är en av vårdens stora utmaningar. Störst blir bristen på specialistläkare, visar en prognos som Social­styrelsen har gjort för DN. Redan i dag leder bristen på patologer till att många får vänta länge på svar om de har cancer.

– Ser du hur tätt det är mellan cellerna? De växer till helt okontrollerat, det finns nästan inget utrymme för lungblåsorna där syreutbytet sker, säger överläkaren Hans Olsson och visar ett prov från en lunga i sitt mikroskop.

Han är patolog vid universitetssjukhuset i Linköping. Patologer är specialistläkare som ställer cancerdiagnoser med hjälp av vävnads- eller cellprover. Hans Olsson har just konstaterat en ”solklar lungcancer” hos en rökande man i 70-årsåldern.

I dag finns 189 heltidstjänster för patologer på de svenska sjukhusen, men de skulle behöva vara åtminstone hundra fler. Det kom Cancerfonden nyligen fram till i en undersökning. Konsekvensen blir att många får vänta lång tid på sitt provsvar.

– För tio år sedan blev ett cancerprov färdigt på fem dagar. I dag får patienterna vänta i upp till en månad. Det leder till mycket oro hos de drabbade. För den som till exempel har en hjärntumör kan lång väntetid ge sämre chans att överleva, säger Hans Olsson.

Om något årtionde väntar dessutom stora pensionsavgångar bland patologerna. Men efterfrågan ökar inte bara på patologer. Under de närmaste årtiondena kommer andelen äldre i Sverige enligt socialdepartementet att öka från 17 till 25 procent.

Samtidigt förbättras hälsan, livslängden ökar och fler sjukdomar kan botas tack vare nya medicinska framsteg. Det ökar trycket på sjukvården.

Enligt långtidsberäkningar som socialdepartementet har gjort kommer personalbehovet inom sjukvården och äldreomsorgen att öka med närmare femtio procent under de närmaste årtiondena.

– Sjukvården står inför stora utmaningar. Om inget görs kommer vi att behöva ytterligare 4.000 läkare och 5.000 sjuksköterskor redan år 2023, säger Anders Ekholm, som är analyschef vid socialdepartementet.

Störst brist blir det på specialistutbildade läkare. Det visar en prognos som Socialstyrelsen har gjort på DN:s begäran för de sju största specialistgrupperna inom läkarkåren. Prognosen sträcker sig fram till år 2025.

Den visar att underskottet av läkare kan bli stor inom allmänmedicin, psykiatri, internmedicin och gynekologi. Detta trots att prognosen tar hänsyn till att utbildningsplatserna ökar under de närmaste åren. Även mindre yrkesgrupper, som patologer och neurologer, kan få problem.

– Vi kan bli helt beroende av invandrade läkare för att täcka upp luckorna. Redan i dag har var femte läkare utländsk utbildning. Men det är tveksamt om invandringen kommer att fortsätta att vara så hög som i dag. Höjd pensionsålder kan vara ett sätt att lösa en del av problemet, säger Eva Wallin, som är enhetschef på Socialstyrelsen.

På patologilaboratoriet i Linköping arbetar Hans Olsson tillsammans med tio kolleger från Sverige, Australien, Tyskland, Polen, Ungern, Brasilien och Sudan.

– Vi brukar hyra in pensionärskonsulter när det blir för mycket att göra. Vi skulle behöva vara minst 15 patologer, säger Hans Olsson.

Fem läkare gör sin fem år långa utbildning till specialistläkare på avdelningen. Men det dröjer in­nan de självständigt kan analysera de tjocktarmar, levrar, fettknölar och blindtarmar som ligger i formalinlösning i stora genomskinliga plastburkar och väntar på laboratoriet.

– Det tar fem, tio år innan de har sett tillräckligt många prover för att få den erfarenhet som behövs.

Hans Olsson menar att patologbristen grundlades redan under 1990-talet. Ingen förutsåg till exempel den snabba utvecklingen inom cancervården.

– Det var inte länge sedan som till exempel bröstcancer var bara en enda sjukdom. I dag letar vi efter markörer för flera olika bröstcancersjukdomar.

Landstingen ansvarar själva för utbildningen av specialistläkare. Deras planering sträcker sig ofta bara fem år framåt. Förutsättningarna skiljer sig dessutom åt mellan olika delar av landet.

– Storstadsregionerna har lättare att rekrytera, inte minst närheten till universitet och högskolor är avgörande. Sjuksköterskor vill gärna vidareutbilda sig på hemorten, medan läkare är lite mer rörliga, säger Ann-Sofie Bennheden, som är personaldirektör på Region Skåne.

Personalstrategen Hans-Åke Widmark i Västerbottens läns landsting utnyttjar i stället glesbygden för att locka till sig fler allmänläkare:

– De får arbeta i ett vidare spektra här uppe. De får vara med på allt från förlossningar till hjärtinfarkter, säger han.

Men enligt socialdepartementet bör den ökade efterfrågan på sjukvård i framtiden inte bara lösas med mer personal. Både sjukvården och äldreomsorgen kan bli mer effektiv.

– Det ger både bättre resultat och lägre kostnader, säger analyschefen Anders Ekholm.

Ny teknik gör det till exempel möjligt för den sjuke att själv sköta vissa provtagningar i hemmet. Landstingen bör också allt mer hjälpas åt genom så kallad telemedicin. Det kan innebära att röntgenbilder skickas för bedömning till en läkare i en annan del av landet eller världen.

Den rökande östgöten i 70-årsåldern med lungcancer visar sig ha tur i oturen. När Hans Olsson undersöker ännu ett vävnadsprov i sitt mikroskop ser han att cancern inte har hunnit sprida sig till lymfkörtlarna.

– Han har en markör som visar att han troligen kan ha nytta av en särskild tilläggsbehandling. Det gör att hans prognos kanske inte är så dålig trots allt.

Fakta: 31.800 läkare yrkesverksamma i Sverige

Cirka 31.800 läkare är yrkesverksamma i Sverige i dag.

Det finns 65 olika specialiteter inom den svenska hälso- och sjukvården.

Den största gruppen är allmänläkare följt av läkare sysselsatta inom anestesi, internmedicin, obstetrik och gynekologi.

Den minsta specialistinriktningen är klinisk näringslära, som har tre yrkesverksamma läkare.

Andra små grupper är rättsmedicin, akutsjukvård och social medicin.

Källa: Socialstyrelsen

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.