Mat slängs för cirka 600 miljoner kronor varje år i de svenska skolorna. Det visade en larmrapport från Naturvårdsverket för ett år sedan. Rapporten fick mängder av skolor att dra i gång åtgärdsprogram för att minska svinnet.

DN har nu granskat svinnet och åtgärderna i fem kommuner med totalt över 100 000 elever på grundskolor och gymnasier. Och genomgången visar på fortsatt stora problem.

Rent generellt slänger äldre ungdomar betydligt mer mat än yngre elever, som oftare äter tillsammans med personal. Många kök har svårt att spara uppvärmd mat eftersom de inte har nedkylningsmöjligheter eller för att maten hålls varm för länge. Något förvånande är det att det ofta är den populärste maten som hamnar i sophinkarna.

– Många är hungriga. De tar mer än de orkar äta vilket kan bero på att de inte vill köa igen, känner sig stressade eller inte ätit tillräckligt med frukost, säger Pernilla Hellström på miljöförvaltningen i Göteborgs stad.

Stressande miljö i matsalen bidrar också till att många slänger mat och lämnar matsalen innan de ätit klart, enligt DN:s genomgång.

Det stora svinnet skulle kunnat användas till bättre råvaror som ekologiska matvaror, bättre utrustade skolkök, mer frukt eller till och med frukost i kommunernas skolor, konstaterar kostcheferna i kommunerna.

Riksdagsledamoten Gunvor G Ericson (MP), har precis lagt fram en motion i riksdagen där hon kräver att Sverige ska anta ett nationellt mål för att minska matsvinnet med 20 procent på fem år.

Samtidigt visar DN:s genomgång att många skolor tagit krafttag för att minska slöseriet – och att det ibland har lyckats mycket väl.

På skolorna som DN granskat har man under året vägt den slängda skolmaten, haft utbildningskampanjer för såväl personal som elever, utbildat personal i bland annat vegetarisk matlagning, anställt trygghetsvärdar i matsalarna och mycket annat.

I Kiruna sitter dagens matsvinn uppe på anslagstavlan i gymnasiet varje dag.

– Det diskuteras och tittas mycket på tavlan och den ger möjligheter till dialog mellan personal och elever, säger Marianne Schröder Maagaard, kostchef i Kiruna.

Men det är en betydligt mer oväntad metod som fått svinnet att minska. Kostchefen har tagit bort brickorna i matsalarna. Och för detta fick hon många påhopp av arga kommuninnevånare.

– Det var rätt tufft för mig ett slag. Men svinnet minskade med 40 procent på gymnasiet, och nu har vi tagit bort brickorna i samtliga skolor. För det går inte att lassa på pannkaksberg stora som Kebnekaise med rinnande sylt på en tallrik. Och man lassar inte heller på sig massor av bröd och smör som man inte orkar äta upp, säger Marianne Schröder Maagaard.