–- Vi är oroliga för att det inte ska finnas tillräckligt mycket kompetent personal i framtiden, säger Annelie Nordström, ordförande i Kommunal vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby.

Inom kort kommer var femte invånare i Sverige vara över 65 år, något som uppmärksammas ordentligt under Almedalsveckan. På måndagen lanserade regeringen sin framtidskommission som ska sikta på åtgärder 2020—2050, bland annat när det gäller utmaningarna för äldrevården.

Samtidigt kan det finnas fog för oro, för de senaste decennierna har antalet studenter på gymnasiets omvårdnadsprogram minskat. Och av dem som börjar arbeta i vården hoppar också en hög andel av inom fem år.

Nordström vill ha bättre villkor i yrket, och tror att få ungdomar vill hoppa på när möjligheterna till heltid är begränsad.

 –- De är vår tids daglönare.

Lena Hallengren (S), vice ordförande i riksdagens socialutskott, underströk att S vill lagstifta om heltid, om inte kommuner och landsting tar sitt ansvar. Hon ser också högre lön, mer inflytande över egna arbetet och kompetens som avgörande för att utveckla äldres vård och omsorg.

 – Det kommer att krävas mer kunskap i framtiden.

Också Bertil Östberg (FP), statssekreterare i utbildningsdepartementet, vill höja yrkets status. Även han talade om fler lärlingar inom vård och omsorg, och om att gymnasieutbildningarna måste bli mer attraktivt för unga.

 – Det måste branschen själv ta ansvar för.

 Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet, ser behoven:

– Det är alldeles för lite personal och en strid ström av olika personal som kommer och går.

Annelie Nordström talar om ett vägval:

– Antingen vill vi ha tänkande, kompetenta människor eller också ska vi ha personer som utför enkla arbetsuppgifter.