Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Åldringar lurades av ”barnbarn”

Maria Wester, här tillsammans med sitt målsägandebiträde Carina Abrahamsson, blev lurad på 30 000 kronor och sina smycken.
Maria Wester, här tillsammans med sitt målsägandebiträde Carina Abrahamsson, blev lurad på 30 000 kronor och sina smycken. Foto: Stefan Lisinski
Allt gick så fort. Maria Wester, snart 92 år, blev häpen när hennes sonson ringde och ville låna pengar. Det var inte likt honom att tjata om pengar på det sättet. Dessutom bor han i USA. Det var i januari det hände. Maria blev av med 30 000 kronor.

– Men det är värre med smyckena. Jag har så många minnen från dem, berättar Maria för Hudiksvalls tingsrätt.

Minnet från när hon blev lurad har tagit henne hårt. Efteråt har hon fått hjärtbesvär som hon själv tror beror på vad hon har utsatts för.

– Det kommer aldrig ur en. Man funderar över att man kunde vara så dum. Men allt gick så fort, berättar hon.

Framför henne sitter de två män som är åtalade för att ha lurat Maria och en mängd andra åldringar runt hela Sverige. Maria har ingen aning om det var någon av dem som kom hem och hämtade pengar och juveler.

Hon berättar noggrant för rätten hur hon blev lurad. Hur någon som sade sig vara hennes sonson ringde och berättade att han snabbt behövde pengar, 30 000 kronor, för att köpa en bil. Och smyckena kunde också vara till nytta.

– Men så mycket pengar har jag inte hemma, förklarade Maria.

Sonsonen fick henne att ta en ”droska” till banken. Där tog hon ut 30 000 kronor i form av en bankväxel. Sedan tog hon rullatorn till bussen och åkte hem. Den falske sonsonen ringde igen, men var inte nöjd. Han behövde kontanter, ingen bankväxel.

– Inte orkar jag åka tillbaka till banken, bad Maria.

– Nej, men försök med det i alla fall, blev svaret.

Maria tog sig ner till banken igen, med bussen, och fick ut pengarna i sedlar.

– Jag tog ut de sista krafterna jag hade, berättar hon.

Den falske sonsonen sade att han skulle skicka en bilhandlare som skulle hämta pengarna. När mannen dök upp anade hon oråd.

– Han såg mig aldrig i ögonen. Jag förstod att jag var lurad när han var hemma hos mig. Men vad skulle jag göra då? Han kanske var beväpnad.

Maria Westers minne är gott, men det är sämre med synen. Hon ser allt som i en dimma och har ingen aning om någon av de två männen framför henne var den som var hemma hos henne.

Samma problem har flera av de 137 äldre som antingen lurats eller som bedragarna försökte lura i ”barnbarns-brotten” som åklagare Christer Sammens kallar härvan.

En annan kvinna, 89 år, som blev av med 15 000 kronor, och de armband som hennes make givit henne för länge sedan och ett armband hon fått ärva av sin mor, känner inte igen de åtalade utan tycker att en helt annan person i rättssalen mer liknar gärningsmannen.

Bevisen mot männen består av övervakningsbilder, datauppkopplingar och mobiltelefoner som de båda ska ha använt. Själva nekar de på flesta punkterna, men erkänner någon enstaka åtalspunkt. Männen säger att de i själva verket har rest runt i landet och sålt mattor. Kanske har de varit på de orter där barnbarns-brottslingarna varit. Men ibland har de lånat ut sina mobiler, berättar de.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.