Många minns kanske en före detta narkoman eller alkoholist som berättade skräckhistorier om missbrukarlivet under en temadag. Nu vill Folkhälsoinstitutet få bort den typen av undervisning.
– Den har ingen effekt på individens drickande. Man kan få en 11–12-åring att skjuta på alkoholdebuten lite, men på 14–15-åringar har den liten inverkan, säger Sven Bremberg, läkare och ansvarig för hälsofrågor på Folkhälsoinstitutet, FHI.
För att trumma in det nya budskapet ska FHI rekrytera en projektledare som ska ta fram nytt material för alkohol- och drogundervisningen i skolorna. Man skriver också kontrakt med länsstyrelser och regionförbund som ska få rektorer att börja använda de nya metoderna.
– De får lite extra pengar för att uppvakta rektorer, säger Sven Bremberg.
Projektet är ett regeringsuppdrag som pågår under 2010 och kostar fyra miljoner. FHI vill att skolorna fokuserar på föräldrarstöd och att eleverna stärker sin egen självkänsla.
– Man behöver inte prata om alkohol alls, i stället vill vi att man undervisar om socialt emotionellt lärande, att barnen förstår sina egna känslor, säger Bremberg.
Föräldrarna är en viktig nyckel till framgång. De ska involveras i barnens undervisning och myndigheten vill att skolorna förser föräldrarna med goda argument mot alkoholkonsumtion i unga år. Vetskapen om att enbart information om droger och alkohol inte fungerar har funnits i flera år.
Är detta ett uppvaknande och paradigmskifte?
– Ja, vi befinner oss i ett läge där fler börjar känna till de nya metoderna, men många använder fortfarande den traditionella undervisningen med temadagar om alkohol och narkotika. Men det kommer att ta några år innan alla lärare arbetar på det nya sättet, säger Sven Bremberg.
IOGT-NTO stöder omsvängningen.
– Vi tror inte heller att det hjälper att åka runt i skolorna och prata om alkohol och droger. Det är bättre om skolan vänder sig till föräldrarna, gärna tillsammans med en organisation, säger ordföranden Anna Carlstedt.
Ett gemensamt beslut i en föräldrargrupp om att barnen inte ska dricka alkohol har stor betydelse, hävdar Carlstedt.
– Man höjer debutåldern från 11–12 år till 15–16 år.
Varför har undervisningen inte ändrats tidigare?
– Det är enkelt att ha en temadag, bjuda in en nykter narkoman, och så kan skolan kryssa av det på listan över måsten, säger Carlstedt.
Island är ett föregångsland på området. Där får föräldrarna brev hem om att barnen ska undervisas i livskunskap.
– Vi vill förbereda föräldrarna på barnens frågor om alkohol och droger. Barnens undringar kommer inte alltid i skolan och då är det bra om föräldrarna är förberedda, säger projektledaren Rafn M Jonsson vid The Public Health Institute of Iceland.
Flera svenska forskare hävdar att skolorna bör integrera den nya undervisningen med övriga ämnen.
– Som sexualundervisningen, den är återkommande vilket ger bättre effekter, men då måste man satsa större resurser, säger läkaren och forskaren Henriettæ Ståhlbrandt.