Alkolåsprogrammet för dömda rattfyllerister har blivit ett lotteri. Felmätningar och otillförlitlig teknik gör att många deltagare blir utkastade och förlorar körkortet – trots att de bevisligen inte försökt köra med alkohol i blodet.
Varje vecka ringer det en eller två desperata personer till MHF, Motorförarnas helnykterhetsförbund, sedan alkolåset larmat.
– Ungefär en tredjedel av dem är sådana där vi kan se i loggarna att de har försökt lura systemet. Men det finns många fall där folk råkat riktigt illa ut för att man ställer högre krav än vad tekniken klarar, säger Tomas Jonsson på MHF.
Till att börja med har alkolåsen som används en tillåten felmarginal i mätningarna som i det närmaste gör testet värdelöst. I vissa extremfall, om det är väldigt kallt, varmt eller fuktigt kan apparaten visa upp till 0,38 promille för den som har 0,20 – som är gränsen.
Alkolåsens tillförlitlighet är ungefär densamma som i polisens sållningsinstrument. Men polisen har en felmarginal på 15 procent på grund av mätosäkerheten och tar dessutom ett kompletterande prov med en säkrare apparat (Veritizer). I alkolåsprojektet tas inga sådana hänsyn. Den som har 0,21 promille åker ut.
Alkolåsen larmar också för olika kontaminationer i munnen. Deltagarna instrueras därför att skölja munnen med vatten före blås. Men låsen ger också utslag för cigarrettrök och snus, något som man inte upplyser om (se artikeln intill).
Utöver detta används ofta mycket gammal utrustning. Den dominerande uthyraren, Alkolås i Skandinavien AB, använder en apparat som är omkring 15 år. Den får så mycket klagomål att MHF rekommenderar att man inte använder den alls. Ändå sitter den i 80 procent av alla projektdeltagares fordon.
De som deltar i projektet skriver på en avsiktsförklaring som gör dem ansvariga för alla blåsningar. Eftersom man aldrig kan bevisa vilken fysisk person som blåst har det utvecklats en praxis i domstolarna där man inte tar hänsyn till när deltagarna genom blodprov bevisar att de inte haft alkohol i blodet.
– Men det har inte varit lagstiftarens avsikt att människor som inte kört med alkohol i blodet ska dömas för det. Det finns fall där folk har blåst 15 gånger i rad samma dag och haft noll promille, och sedan plötsligt visar apparaten 1,64. Fem minuter senare är det noll igen – och i 15 mätningar till. Det borde man kunna ta hänsyn till, det är inte rimligt att straffa människor för att tekniken inte fungerar, säger Tomas Jonsson.
Enligt MHF finns det åtskilliga fall där folk blivit av med jobb och ibland också a-kassa efter att de åkt ur projektet, trots att de bevisligen inte haft alkohol i blodet.
– Rättssäkerheten är obefintlig, många får sitt liv förstört, säger Tomas Jonsson.
Uppemot hälften av de 700–800 årliga deltagarna i projektet tvingas sluta. Hur många som kastas ut på grund av att det varit fel på tekniken