Katolska kyrkan snodde den från kelterna som i sin tur säkert övertog den från några andra. Alla helgons dag må ha diffus bakgrund, men vi moderna människor behöver den typen av helgdagar, menar etnologen Jonas Engman.
Kelterna firade samhain den 31 oktober som början på vinterhalvåret och en dag då de trodde att dörren mellan de levande och de döda stod lite på glänt. Katolska kyrkan fick kämpa i flera hundra år innan den hedniska högtiden, precis som många andra, fick en kristen stämpel.
Man kan tro att vi i Sverige har firat alla helgons dag i århundraden, men så är det inte.
– Det växte fram under 1930-talet och framför allt under efterkrigstiden. Jag gissar att det är kopplat till urbaniseringen, städernas framväxt, säger Jonas Engman som är folklorist på Nordiska museet.
Men sådant vill många moderna svenskar inte höra. De vill att helgdagar ska bygga på uråldriga traditioner, ju äldre desto bättre, påpekar han.
– Genom att fira högtider som jul och alla helgons dag ställer vi oss i en linje och gör samma saker som folk före oss har gjort. Sedan 1800-talet och nationalromantiken har det varit viktigt för nationer, familjer och individer att visa att vi har en historia och en kulturell identitet.