Efter många års tveksamhet är facket nu berett att acceptera ett nytt lärlingssystem. Den borgerliga regeringens kommande förslag vinner gehör i LO-borgen.
Med mindre än ett år kvar till valet kan den borgerliga regeringen räkna med att få fackets stöd i frågan om införande av ett nytt lärlingssystem.
– Så länge vi från fackligt håll känner att det här först och främst är en utbildning och inte billig arbetskraft finns det en öppenhet för det här systemet, säger Irene Wennemo, chef för LO:s arbetslivsenhet och regeringens utredare om ett lärlingssystem för gymnasieskolan.
Hon ska presentera sin utredning senast i vår och regeringen vill att systemet ska träda i kraft 2011. Redan nu står det klart att hennes förslag kommer att utgå ifrån att eleverna ska kunna gå i skolan och samtidigt ha en anställning som lärling i ett företag. Förhållandet mellan eleven och arbetsgivaren ska regleras i både ett anställningskontrakt och ett lärlingskontrakt. Det ska vara en garanti för att arbetsgivaren uppfyller kraven på utbildning och inte bara utnyttjar eleverna som billig arbetskraft.
Huvudarkitekt och pådrivande bakom det nya förslaget är Folkpartiet och utbildningsminister Jan Björklund. Utgångspunkten är den galopperande ungdomsarbetslösheten men också en önskan om att få en större lönespridning på arbetsmarknaden. Frågan om lärlingsanställningar och arbetsrätt väntas bli ett hett diskussionsämne på FP:s landsmöte senare i veckan.
Inom LO-kollektivet har det tidigare funnits en utbredd skepsis mot lärlingsanställningar just av det skälet att man misstänkt att det skulle leda till lägre löner för alla. Men i och med den stigande ungdomsarbetslösheten har den inställningen ändrats.
– Sänkta minimilöner har bara negativ effekt. Men om det finns en lönetrappa som leder in i yrket ser inte jag det som problematiskt, säger Irene Wennemo, som ännu inte kommit så långt i utredningen att hon är färdig med lönenivåer.
Hon understryker att hon förankrat sina tankar hos flera av LO-förbunden och mötts av stort intresse.
– Vi behöver en brygga mellan skola och yrkesliv, och vi ser det här som ett sätt att hitta arbetskraft till våra yrken, säger hon.
Egentligen är lärlingssystemet inget nytt. Det har funnits inom bygg- och elbranschen i många år. Även akademiker som jurister och läkare har ett slags lärlingstid innan de betraktas som fullt utbildade.
Irene Wennemos utredning kommer också att föreslå att de företag som tar emot lärlingar får ersättning från staten. Hur mycket det blir är ännu inte färdigutrett.
– Företagen måste få en viss kompensation. Vi har också sett att om man ger kompensation så är företagen ganska pigga på att ta emot lärlingar, säger hon.
Tankarna om lärlingslöner finns även på andra håll inom fackföreningsrörelsen. IF Metall har nyligen lanserat en egen modell för hur ungdomar ska slussas in i industriyrken. Den utgår från att elever på industrigymnasium eller teknikcollege ska erbjudas ett extra lärlingsår efter utbildningen.
– Jag tror kanske inte att det är den stora lösningen på ungdoms-
arbetslösheten, men det är vårt sätt att få in utbildad arbetskraft i industrin, säger Veli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare på Metall.