Organisationen Bris, Barnens rätt i samhället, tar emot samtal och
e-post från tusentals barn och ungdomar varje år och allt fler tar upp problem som handlar om föräldrarnas separation. Bris statistik visar att antalet ökat med hela 35 procent från 2006 till 2007.

- Det allra vanligaste är att de pratar om sitt boende. Barnens önskningar är ofta att de vill bo mer eller mindre hos en förälder, säger brisombudet Sofia Grönkvist.

Barn vittnar om att de upplever att deras röst inte blir hörd, trots att de får föra sin egen talan när de anses vara mogna nog.

- De berättar hur de vill ha det till socialtjänsten eller föräldrarna, men de tycker att man inte har tagit hänsyn till det. Andra tycker att de inte har fått säga hur de vill ha det alls, säger Sofia Grönkvist.

Även vuxna som ringer till Bris vuxentelefon tar upp barnens boende.

För två år sedan ändrades vårdnadslagstiftningen för att ­ytterligare fokus ska ligga på barnens bästa, vilket står i både Barnkonventionen och Föräldra-
balken.

Domstolen ska i ökad utsträckning kunna döma till ensam vårdnad. Men föräldrarnas samarbetsförmåga ska vägas in i beslutet. Advokatsamfundet var positivt till lagändringen för två år sedan. Men familjerättsadvokat Marie Lagerlöf tycker inte att den nya lagen tillämpas tillräckligt mycket.

- Jag tycker inte att man har följt med i domstolarna, där man i större utsträckning ska döma till ensam vårdnad, enligt ändringen av lagstiftningen. Man dömer fortfarande rätt så slentrianmässigt till gemensam vårdnad, säger hon.

Även utredningarna som görs av socialtjänsten i vårdnadstvister kritiseras.

- De som gör vårdnadsutredningar kanske inte heller riktigt har följt med i ändringen av lagstiftningen. Vårdnadsutredningarna görs fortfarande på grundval av den gamla lagstiftningen, säger Marie Lagerlöf.

Justitiedepartementet har undersökt vilka nackdelar som kan uppkomma vid gemensam vårdnad, exempelvis att föräldrarna inte kan komma överens om var barnet ska bo eller gå i förskolan.

Ett förändringsförslag som lades fram i juli var att en av vårdnadshavarna ska kunna ges rätt att ensam bestämma i vissa frågor, så som barnets skolgång.

- Det är inte säkert att det är rätt väg att gå. Att dela upp beslutanderätten mellan föräldrarna kan leda till att den gemensamma vårdnaden urholkas, men det är över huvud taget för tidigt att gå in närmare på vilka förslag som regeringen avser att lämna, säger justitiedepartementets statssekreterare Magnus Graner.