Andelen obehöriga har stadigt ökat de senaste åren.
Andelen obehöriga är alltså märkbart större i år jämfört med 2009 och andelen har inte varit så hög sedan 1998, då det nuvarande betygssystemet infördes.
De nära 12 procenten obehöriga motsvarar knappt 14.000 niondeklassare, som alltså inte fick godkända betyg i något eller flera av ämnena matematik, svenska och engelska.
Utbildningsminister Jan Björklund är snabb med att kommentera det försämrade resultatet. Enligt honom beror den på att lärarna blivit tuffare i sin betygssättning.
”Ett av mina mål har varit att stoppa glädjebetygssättningen. Därför har regeringen skärpt skolinspektionen och infört dubbelrättning av nationella prov”, skriver han i ett pressmeddelande.
Björklund hävdar alltså att skolor tidigare godkänt elever i för hög omfattning. "Det går inte längre. Eleverna får betyg på sina verkliga kunskaper", skriver han.
Skolverket antyder att det självt blivit förvånat över det kraftigt försämrade resultatet, från ett år till ett annat. "Skolverket har därför inväntat fler kontroller av materialet före publicering av den preliminära statistiken", skriver verket i sitt pressmeddelande.
Skolverket pekar på flera tänkbara förklaringar: För det första att lärarna kan ha blivit mer restriktiva i sin betygssättningen — alltså samma förklaring som utbildningsministern för fram. För det andra att möjligheten att läsa upp icke godkända betyg på sommaren blivit större. Om läraren ser att en elev pendlar mellan IG och G, och vet att eleven kan läsa ikapp på en sommarskola ökar sannolikheten att läraren sätter IG.
Skolverket för också fram en tredje förklaring, som ska ses i ett längre perspektiv: Samhället – och skolan – har blivit mer segregerade.
Kommunaliseringen av skolan och det pedagogiska arbetssättet har lett till att skolan blivit mindre rättvis och att svaga elever missgynnas. Kommunerna fördelar inte tillräckligt med pengar till skolor med tuffare förutsättningar och undervisningen bygger numera mycket på att eleverna själva ska skaffa sig kunskap. Elever som inte får stöd och hjälp hemma får därmed mycket svårare att hänga med, enligt en rapport som Skolverket publicerade i fjol.
– Det här är siffror som är helt och håller väntade. Min bedömning är att den här trenden kommer att fortsätta under ett antal år framåt, säger utbildningsminister Jan Björklund (FP), som skyller siffrorna på en vag och undermålig utbildningspolitik som Sverige enligt honom haft under 40 år.
– Jag har i 15 år påpekat det här och nu försöker vi lägga om skolpolitiken.
Hans viktigaste åtgärder:
– Vi ska ha betyg tidigare i skolan och tidigare nationella prov och mer studiedisciplin. Jag vill också ha speciallärare tillbaka på lågstadiet. Det är viktigt att stödinsatser sätts in tidigt.
Oroas du inte över detta ytterligare tapp i statistiken?
– Återigen, resultatet var väntat. De här siffrorna har sjunkit sedan 90-talets början. Visst är det oerhört trist men nu gäller det att vända utvecklingen, svarar Björklund.
Skolverkets generaldirektör Per Thullberg bekräftar att man på myndigheten först trodde att siffrorna var felaktiga, eftersom förändringen från föregående år var så stor.
– Jag blev bestört. Vi vill ju att skolan ska bli bra och så visar det sig att de svaga eleverna får det allt svårare, och de blir fler. Det är en väldigt trist utveckling, säger han till TT.
Skolverkets förklaring till att andelen obehöriga ökat så märkbart på ett år är alltså först och främst att lärarnas betygssättning nu granskas på ett tuffare sätt. En annan bidragande orsak kan vara att kommunerna tagit emot betydligt fler elever från utlandet — elever som håller på att lära sig svenska. Det faktum att kommunerna fått ett fördubblat anslag till sommarskolor kan också ha spelat in.
Men frågan är om detta förklarar hela nedgången.
– Jag har svårt att förstå att det skulle vara en faktiskt försämring som är så stor från ett år till nästa. Vi måste borra djupare i siffrorna. Men vi har sett en nedåtgående tendens ända sedan 90-talets mitt.
– Jan Björklund måste någon gång sluta att skylla ifrån sig, säger Miljöpartiets skolpolitiske talesperson Mats Pertoft.
Han hävdar att regeringen visst bidragit till att en större andel 16-åringar inte klarar betygsspärren till gymnasiet. Lärartätheten i grundskolan sjönk nämligen förra läsåret, jämfört med de tre föregående läsåren.
– Det som hände när finanskrisen slog till var att regeringen vägrade ge kommunerna besked om ökade statsbidrag. Det tvingade kommunerna till mycket drastiska nedskärningar, bland annat i skolan. Man sade upp lärare, för annars hade man inte fått ekonomin att gå ihop. Därför har Björklund inte tagit sitt ansvar, han har bidragit till att lärartätheten har minskat i svensk skola för första gången sedan 90-talskrisen, säger Pertoft.
De rödgröna har i sin valplattform utlovat en ökad lärartäthet från förra läsårets 8,2 lärare per 100 elever till 9,0.
Lärartätheten i grundskolan ökade från 7,9 och 8,1 under den förra mandatperioden. När den nuvarande regeringen tog över låg lärartätheten på 8,3, ökade till 8,4 för att sedan sjunka till 8,2 per 100 lärare förra läsåret.