För första gången på sjuttio år blir de överviktiga och feta inte fler, visar statistik som presenteras på Läkarstämman.
– Vi har fått stopp på den växande fetmaepidemin i Sverige. Att man kan bli sjuk och dö i förtid på grund av övervikt har blivit en del av det allmänna medvetandet, säger Gunnar Johansson, som är professor och kostexpert vid Folkhälsoinstitutet.
Ända sedan andra världskrigets slut har svenskarna stadigt gått upp i vikt. Bilar, telefoner, hissar, rull-trappor och tv:n blev med tiden en del av vår vardag och det har bidragit till att vi rör oss mindre.
– Energität mat har också blivit allt mer lättillgänglig. I dag kan man köpa något att äta på macken, i videobutiken och från automater i t-banan. På landsbygden har bensinmacken ersatt livsmedelsbutiken och där finns inte mycket råvaror, säger Gunnar Johansson.
Viktökningen fortsatte ända till 2004, då viktkurvorna började plana ut. Sedan dess är 54 procent av männen och 39 procent av kvinnorna överviktiga eller feta.
– Vi ser ingen nedgång i vikt, men heller ingen ökning och det är första gången, säger Gunnar Johansson, som redovisar resultaten på Läkarstämman som börjar på onsdagen.
Statistiska centralbyråns statistik sträcker sig bara till 1980. Då var 35 procent av männen och 27 procent av kvinnorna överviktiga eller feta. Den största viktökningen skedde under 1990-talet.
Det finns många förklaringar till att fler nu lyckas hålla vikten. För det första har medierna gång på gång uppmärksammat att det är farligt att vara fet.
– Men tidningarna skriver också ofta om att det går att förebygga övervikten, bland annat genom motion, och det tror jag har haft stor betydelse. Vi har också blivit intresserade av att laga och äta bra mat, det visar inte minst utbudet av matlagningsprogram på TV.
Konsumtionen av choklad och godis ser också ut att plana ut. Under de senaste åren har även läkarna börjat ta övervikten på allvar. Det visar till exempel projektet FAR, fysisk aktivitet på recept.
– De som jobbar inom vården har börjat inse att man inte bara ska erbjuda behandling åt dem som redan är feta. De satsar mer på förebyggande åtgärder, som till exempel att ordinera motion på recept, säger Gunnar Johansson.
Att många arbetsgivare erbjuder sina anställda friskvårdstimmar och gratis frukt på jobbet tror han också har bidragit till att det är lättare att leva hälsosamt. Men fortfarande är varannan svensk överviktig eller fet. Mellan fyra och fem miljoner svenskar har alltså ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och för tidig död på grund av sin vikt.
– Det är ett stort hot mot både välfärd och försäkringssystem, säger Gunnar Johansson.
Vikten är också en klassfråga.
– De lägre socialgrupperna har störst problem med övervikt. De högre socialgrupperna tar lättare till sig ny information om faran med övervikt.Övervikten kostar enligt Folkhälsoinstitutets beräkningar samhället totalt omkring 17 miljarder kronor varje år.