Sommaren är över oss och med den kampen om vem som har det bästa vädret. På internet alltså. Aldrig har så många vädersajter konkurrerat om att berätta för dig om morgondagens solchanser.
För ett halvår sedan hette nykomlingen vackertvader.se och det senaste tillskottet är knappt månadsgamla klart.se med chefsmeteorolog John Pohlman i spetsen.
– Vädret intresserar allt fler och på internet finns det nya möjligheter att presentera det på ett tilltalande sätt. Det har öppnat en ny marknad för väderinformation, säger John Pohlman.
Renodlade vädersajter är i sig inget nytt, men de nya möjligheterna har fått både utbudet och intresset att explodera.
– Det är spännande att det här händer. Det har funnits mycket information som inte har nått allmänheten men som kan det nu, säger Erland Källén, professor i dynamisk meteorologi vid Stockholms universitet och tillträdande forskningschef vid European Centre for medium range forecasts (ECMWF) i Storbritannien.
Norge har på många sätt gått i bräschen för den nya utvecklingen. Knappt två år gamla vädersajten yr.no är ett samarbete mellan NRK och Norges meteorologiska institut. Hemsidan startades i samband med att Norge beslutade sig för att sluta ta betalt för sina statliga prognoser och släppa dem helt fritt.
– Det fanns så mycket detaljinformation som inte kom ut och ju fler som använder den, desto bättre. Dessutom är verksamheten skattefinansierad, förklarar Anton Eliassen, direktör på Meteorologisk institutt i Norge.
Även SMHI:s grundverksamhet finansieras av skattebetalarna, men liksom i övriga Europa kostar mycket av deras information och tjänster pengar.
Det hela är extra intressant eftersom världens meteorologiska institut sedan länge delar sina grunddata med varandra. Data som alltså ”läcker ut” helt gratis via Norge i form av färdiga prognoser.
– Det här är ju inte helt konfliktfritt, men i längden är det nog bra för konkurrensen. På sikt kommer säkert flera institut att följa Norges modell, tror Kjell Lund, produktchef för SMHI:s medieavdelning.
Norges välvilja har gått hem i hushållen. Med sina långtidsprognoser, timme-för-timme-presentationer och över sju miljoner sökbara orter världen över har yr.no:s popularitet växt snabbt även i Sverige.
Enligt Anton Eliassen har sidan omkring två miljoner besökare i veckan. Av dessa är 23 procent från Sverige.
Svenska hemsidan vackertvader.se, som startade i januari i år, använder sig av yr.no som leverantör och betalar ingenting för sitt innehåll.
– Yr.no tillhandahåller mer detaljerad och pedagogiskt presenterad information än exempelvis SMHI, baserat på i princip samma underlag och utan kostnad, konstaterar en av sajtens grundare, Tomas Wennström.
Men vad har då sajterna att erbjuda? Vädret låter sig knappast påverkas och huvudprodukten – alltså själva prognoserna – skiljer sig inte heller nämnvärt eftersom de i grund och botten bygger på samma data. Vad som återstår för att skilja sig från mängden är förpackningen.
– Prognoserna är likvädiga, det viktiga är presentationen, konstaterar John Pohlman.
En stark trend är att kunna leverera prognoser för så många platser som möjligt.
– Vi utgår från att det mest intressanta för våra besökare är hur vädret är just där de befinner sig, något som är svårt att se på en Sverigekarta i en tidning, säger Tomas Wennström.
Greppet handlar mer om paketering än om innehåll.
– Även om prognoserna är bättre än någonsin så går det i princip inte att förutse väderskillnaderna mellan exempelvis Stockholm och Uppsala i morgon, menar Erland Källén.
– Vi ser det som att vi hjälper kunderna att lättare hitta den bästa gissningen för den plats som de är intresserade av, förklarar Tomas Wennström.
Även TV 4/Expressen och SVT satsar i år extra inför väderprognosernas högsäsong, liksom SMHI. Jakten på den perfekta prognosen har bara börjat.