Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Anders Ygeman: Terrorsamröre ska vara kriminellt

Inrikesminister Anders Ygeman besökte i fredags Biskopsgården i Göteborg, ett av de områden där unga män rekryterats av IS.
Inrikesminister Anders Ygeman besökte i fredags Biskopsgården i Göteborg, ett av de områden där unga män rekryterats av IS. Foto: Roger Turesson

Insatserna mot terrorsekten IS har varit otillräckliga, medger regeringen. Målet är nu att runda grundlagens föreningsfrihet och kriminalisera ”samröre” med terrororganisationer.

– Vi ska ha en så effektiv lagstiftning som möjligt, säger inrikesminister Anders Ygeman.

DN har i veckan berättat att Sveriges jakt på inhemska IS-terrorister står sig slätt jämfört med Norges. Sedan 2015 har åtta norska IS-män dömts till fängelse och ytterligare ett par väntar åtal. Här i Sverige, där IS-rekryteringen varit tre gånger så stor, har bara två personer fällts.

Norska säkerhetspolisen PST förklarar framgångarna med den lagändring i Stortinget som 2013 gjorde det straffbart att delta i en terrorstämplad organisation – inte bara att begå specifika terrorhandlingar.

Läs mer: Norge har knäckt terrornätverken

Nu vill inrikesminister Anders Ygeman (s) följa i norrmännens fotspår.

– Det finns anledning att titta väldigt noga på vad Norge och en del andra länder gjort. De svenska terrorlagarna är något av ett lapptäcke där det är svårt att ringa in exakt det kriminaliserade området, säger han till DN.

Stötesten är grundlagens regler om så kallad föreningsfrihet. Rätten att organisera sig anses här i det närmaste orubblig, även rörande organisationer som bildats i terrorsyfte.

– Det är den bedömning som gjorts hittills, bland annat när det gäller Rote armé fraktion (västtysk terrorgrupp från 70-talet, red:s anm). Och jag tror inte heller på att ändra grundlagen, bland annat eftersom det skulle vara en ganska långsam process, säger Anders Ygeman.

– Däremot kan man tänka sig att man kriminaliserar delar av deltagandet i den här typen av organisationer och drar nytta av de erfarenheter som Norge har gjort.

Den juridiska distinktionen kokar i praktiken ner till begreppen ”deltagande” respektive ”samröre”. Och medan det förstnämnda betraktas som otänkbart i svensk lagtext skulle alltså samröre vara en framkomlig väg, enligt inrikesministern.

– Det vill jag inte stänga någon dörr för. Vi ska ha så effektiv straffrättslig lagstiftning som möjligt mot terrorism.

Anders Ygeman förstår att omvärlden kan ifrågasätta varför Sverige inte tydligt prioriterar terrorbekämpning framför föreningsfrihet. Norska PST-chefen Benedicte Björnland sa i veckan till DN att hon inte kunde se något skyddsvärt i att tillåta IS-deltagande.

– Har man inte kunskap om Sveriges föreningsfrihet är ju det den naturliga reaktionen. Men köper man premissen som grundlagsfäderna hade, då måste man hitta andra sätt att nå motsvarande mål. Och det tror jag är möjligt, säger Anders Ygeman.

Kriminalisering av terrorsamröre har varit uppe på bordet tidigare, bland annat efter att centerledaren Annie Lööf väckte förslaget hösten 2015. Hur S nu tänker driva frågan, och när en färdig lagtext skulle kunna ligga klar, vill Anders Ygeman inte uttala sig om.

– Men det bör ligga på den översyn av den straffrättsliga terrorlagstiftningen som görs just nu, säger han och hänvisar till justitieminister Morgan Johansson (S).

Johansson har meddelat DN att han inte har något att säga i frågan.

I hopp om att en del svenska IS-terrorister ändå skulle kunna bestraffas i närtid planerar regeringen att skicka polisutredare till Irak, vilket SR Ekot berättat. Planen är att dessa, tillsammans med irakiska myndigheter, ska samla tillräckliga bevis för lagföring i Irak i de fall där IS-terrorister gripits i livet.

– Sverige är kanske det land i EU som driver det här hårdast. Jag utgår från att Irak välkomnar satsningen, säger Ygeman.

Enligt uppskattningar skulle mellan 25 och 50 IS-terrorister från Sverige kunna vara kvar i Mosul och andra irakiska IS-fästen.

– Syftet är att de inte ska komma hem utan avtjäna sina straff i Irak, säger Anders Ygeman.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.