Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Andersson: Viktigt att inte ha ideologiska låsningar

Finansminister Magdalena Andersson är beredd att bygga ut systemet med rut-tjänster. Orsaken är att det snabbt behövs arbetstillfällen för att få nyanlända flyktingar i jobb.

– Det som är kostnadseffektivt är viktigare än att ha ideologiska låsningar, säger hon.

Strax före julledigheten presenterade Magdalena Andersson finansdepartementets senaste prognos för svensk ekonomi, där siffrorna pekar mot en stark utveckling det kommande året. Tillväxten överträffar tidigare förutsägelser, arbetslösheten sjunker och svenskarna väntas konsumera mer än förut.

Finansministern kan därmed räkna med rejäla tillskott i statskassan. Men prognoser är en sak och utfall en annan. Det är Magdalena Andersson smärtsamt medveten om efter årets flyktingkris som tvingade fram en tilläggsbudget på knappt tio miljarder kronor. Det är pengar som staten måste låna, vilket ökar det offentliga underskott som finansministern har ansträngt sig för att minska.

En avgörande fråga under 2016 blir hur Sverige ska klara av att integrera alla människor som flytt hit undan krig och elände. Facit är inte särskilt uppmuntrande. Medan arbetslösheten bland infödda svenskar är nere på en nivå som börjar närma sig överhettning ligger siffrorna för utrikes födda skyhögt däröver.

Foto: Lotta Härdelin– Här har vi en läxa att göra i  Sverige. Det gäller inte bara oss i politiken, utan även näringslivet. Det här är något vi behöver göra tillsammans och där tycker jag att det är viktigt att vi är öppna och pragmatiska, säger Magdalena Andersson.

Finanspolitiska rådet föreslog i  julveckan en kriskommission för att komma framåt med integrationen av nyanlända. Finansministern har inget emot att låta experter och forskare komma med råd, men hon har redan en klar uppfattning om vad som bör vara utgångspunkten.

– I grunden tror jag att vi måste se att de som kommer är individer och därför behöver olika stöd.

Det innebär till exempel att den som kommer hit med en utbildning ska kunna komplettera den snabbt, medan den som är lägre utbildad ska kunna få ett lönestöd som är attraktivt för arbetsgivaren.

– Då handlar det om att man lägger en subvention per individ. Det är ett kostnadseffektivt sätt.

Magdalena Andersson är skeptisk till generella branschstöd eftersom det enligt henne riskerar att bli subventioner till arbetsgivare som ändå skulle ha anställt:

– Det är generellt sett ett väldigt dyrt sätt att arbeta på, det ser jag inte riktigt att vi kan ha råd med.

I stället pekar hon på systemet med rut-tjänster, som i många år möttes av socialdemokratisk skepsis men som nu blivit ett omhuldat sätt att skapa enklare jobb.

 

Har någon bra idéer, är jag beredd att lyssna. För mig är det som är kostnadseffektivt viktigare snarare än ideologiska låsningar.

 

– Där har vi kommit överens med allianspartierna om utvidgningar och man kan diskutera att gå längre. Har någon bra idéer, är jag beredd att lyssna. För mig är det som är kostnadseffektivt viktigare snarare än ideologiska låsningar.

Redan i dag finns det mycket förmånliga stödsystem för arbetsgivare som vill anställa långtidsarbetslösa eller nyanlända. Ändå är det få som utnyttjar möjligheterna.

– Det tycker jag att man ska ha med sig nu när en del pratar mycket om låga löner. Det tycks ju handla om någonting mer. Man kan till väldigt låga kostnader anställa någon som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Magdalena Andersson.

Foto: Lotta HärdelinFoto: Lotta Härdelin

Riksdag och regering sätter inte löner, utan det är en fråga för arbetsmarknadens parter, påpekar finansministern – som också är skeptisk till att anpassa skatterna för att göra det lättare att leva på en låg lön.

– Då hamnar man nära den brittiska modellen med stora skattesubventioner kombinerat med låga löner. Men de har haft problem och den konservativa regeringen har nu gått fram med ganska kraftiga höjningar av minimilönen.

Trots sin uttalade öppenhet på andra områden visar finansministern ingen förståelse för de synpunkter som kom alldeles före jul från statliga Konjunkturinstitutet, liksom Finanspolitiska rådet. Därifrån framfördes att det har blivit högst oklart vilka principer som styr finanspolitiken. Enligt dem är regeringen otydlig med vad som gäller kring överskottsmålet och hur olika reformer ska finansieras.

– Detta förvånar mig oerhört. Det finanspolitiska ramverket ligger fast och det styr mig, liksom tidigare finansministrar. Dessutom har jag i praktisk politik visat att den här regeringen håller hårt i pengarna och det är därför som vi har lyckats halvera underskotten, svarar Magdalena Andersson.

Hon har också fått kritik för att ha övergett den så kallade krona för krona-principen, som innebär att alla reformer ska vara fullt finansierade.

– Att använda krona för krona är inte lämpligt när vi har en akut flyktingkris. Det är därför jag har så svårt att förstå att man säger att det råder en osäkerhet. I den prognos jag lämnar i dag är det mycket tydligt att vi minskar underskotten år för år under hela mandatperioden.

Gäller detta även för andra reformer?

– Det går inte att särskilja. Vi har lagt nästan tio miljarder till kommuner och landsting. Regeringen kan inte vara ute och kontrollera att varenda en av de kronorna skulle gå till barn som är födda utanför Sverige. Så går det inte att driva en ekonomisk politik.

Behöver nya planerade utgiftsreformer vara fullt finansierade?

– Man kan finansiera reformer via ett framväxande reformutrymme. Just nu går det väldigt starkt i  svensk ekonomi, så det kan uppstå ett reformutrymme. Vi kommer också att jobba med att sänka kostnader på en del områden, till exempel att dämpa den ökade kostnadsutvecklingen i sjukförsäkringen och assistansersättningen. Vi jobbar också med att höja en del skatter, där en skatt på finanssektorn är under utredning. Vi kommer att kunna gå till val på starkare statsfinanser än när vi tog över.

Foto i text: Lotta Härdelin

Fakta. Magdalena Andersson

Född: Den 23 januari 1967 i Uppsala.

Familj: Gift med professor Richard Friberg. Två barn. Bosatt i Nacka.

Karriär i korthet: Civilekonom 1992, därefter doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm. Från 1996 och tio år framåt politisk tjänsteman i regeringskansliet, på slutet statssekreterare på finansdepartementet. 2007–2009 rådgivare åt Mona Sahlin, därefter överdirektör på Skatteverket. Från februari 2012 socialdemokratisk finansministerkandidat. Finansminister sedan oktober 2014.

Fakta. Rut-avdrag
  • Den 1 juli 2007 införde den dåvarande borgerliga regeringen avdragsrätt för hushållsnära tjänster, ett så kallat rut-avdrag.
  • Reformen gav hushåll möjlighet att få skatteavdrag på köp av hushållsnära tjänster till ett maxbelopp av 100 000 kronor per person och år. Den rödgröna regeringen har ändrat maxbeloppet till 50 000 kronor per person och år.
  • I migrationsuppgörelsen mellan regeringen och de borgerliga partierna ingår en utvidgning av rut-tjänster till att omfatta även flyttjänster, it i hemmet och ytterligare trädgårdsarbete.
  • Rut är en akronym för rengöring, underhåll och tvätt.
Fördjupning. Flyktingsituationen
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.