Flytten från det amerikanska fängelset var ett mirakel, berättar hon i en bok som kommer ut i dag.

Men veckorna efter beskedet om att hon skulle flygas till Sverige var stressiga. Hon var rädd för att nyheten skulle läcka ut och förstöra hennes dröm om att återvända till hemlandet.

Om beskedet om förflyttning skriver hon:

”Än en gång skulle min värld förändras på ett ögonblick, den här gången genom några pennstreck”.

Det var den 24 februari 2009 som Annika Östbergs liv tog en positiv vändning. Dessförinnan hade hon suttit 28 år i fängelse i USA dömd för medhjälp till två mord.

När hon på morgonen hade lämnat sin cell för att gå till jobbet fick hon veta att guvernören beviljat hennes begäran om förflyttning till Sverige. Hon tappade andan och trodde inte att det hon fått veta var sant.

Annika Östberg berättar i sin självbiografi om hur hon plötsligt kände glädje och sorg. Glädje över att få komma till Sverige och slippa det tuffa fängelselivet i USA och sorg över förlusten av alla vänner hon fått i fängelset.

”Det är svårt att beskriva hur annorlunda jag upplevde min värld när jag gick ut från administrationsbyggnaden”, skriver Annika Östberg och fortsätter:

”Det var en mycket märklig känsla — som att befinna sig i limbo mellan två verkligheter. En stor del av mitt vuxna liv låg bakom mig, resten av mitt liv framför mig, men i den stunden var jag inte en del i något av dem. Det var en omvälvande känsla, på gränsen till illamående”.