Väninnan om Östbergs framtid utanför murarna

Sedan 1984 har förre fängelsedirektören Annbritt Grünewald, vid Österåkeranstalten, varit engagerad i Östbergs fall. 

- Jag var chockad men glad när beskedet kom om frigivningen. Det har blivit många besvikelser genom åren, säger hon.

Det var många dömda som ville komma till Österåker under Annbritt Grünewalds styre. Som fängelsdirektör har hon sett flera utslussningar genom åren. 

- Det är en väldig omställning, men Annika kommer att få mycket stöd. Dels har Kriminalvården resurser att hjälpa till med en hel del men mycket är upp till henne själv. Kanske vill hon flytta hem till sin mamma, börja en utbildning eller något annat, säger Annbritt Grünewald.

Annika Östberg lämnade Sverige som 10-åring. Det var på 1960-talet, dåtidens Sverige har mycket lite gemensamt med krisens Sverige 2009. 

- Jag tror att hon är motiverad. Hon har gjort sitt bästa under alla 27 åren, säger Annbritt Grünewald.

Annika Östberg har önskat att få arbeta med hundar, precis som hon gjort under fängelsetiden i Kalifornien. Själv vill hon komma till arbetskooperativet Basta i Nykvarn. I dag bor och arbetar ett 70-tal personer i kooperativets verksamheter. Man har bygglag, städfirma, finsnickeri och klottersaneringsverksamhet. Där finns också ett hundpensionat.

Hur lång tid Annika Östberg ska sitta på kvinnoanstalten Hinseberg är oklart. Det är Örebro tingsrätt som tidsbestämmer straffet. Det tar cirka fyra till sex månader för rätten att behandla ansökan. Under tiden kommer Östbergs nya liv att planeras.  

- Först måste hon landa ordentligt. Sedan har jag förståelse för om hon kanske vill lämna offentligheten och inte vara medial person, säger Annbritt Grünewald.

Händer det att långtidsdömda vill tillbaka till fängelset?
- Det är klart att man kan bli institutionaliserad. När det gäller långtidsdömda så måste man slussa ut dem succesivt, via halvvägshus till exempel, säger Annbritt Grünewald.

Kommer du att träffa Annika Östberg?
- Ja, om hon vill står jag till förfogande, men det är upp till henne nu att avgöra vad hon vill göra med sitt liv, säger Annbritt Grünewald.

Frivården planerar den första tiden i frihet. Annika Östberg kan få en övervakare som antingen är en tjänsteman från Kriminalvården eller lekmannaövervakare. 

- Man ska se till att det finns bostad och annan sysselsättning, säger Kriminalvårdens informationschef, Anne Marie Dahlgren.

Vissa fångar erbjuds familjehem för att klara övergången till ett liv i samhället. Kontakten med familjen eller andra anhöriga är också viktigt. Östberg har i dag bara sin mamma i livet, sedan hennes son omkommit i en bilolycka som 15-åring.

Birgitta Göransson är psykolog och terapeut inom Kriminalvården. 

- Det skulle inte alls vara bra om hon frigavs direkt. Det skulle vara både farligt och svårt för henne, säger hon till TT.

Långtidsdömdas vardag är strikt planerad. Utan friheten har alla problem lösts av andra personer. 

- Därför är de handikappade när det kommer ut i ett samhälle där de ska välja själva, ordna saker och kunna tala för sig, säger Göransson.

För en lyckad återanpassning måste den dömda också bryta med sitt kriminella förflutna och finna en drogfri tillvaro.  

- Alla som kommer ut efter långa straff känner en stor sorg över att livet har passerat och att de inte levt så som de önskat. Det gäller att få hjälp att hantera den sorgen, säger Göransson.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut