Sverige står inför rätta i Europadomstolen i Strasbourg. Christopher Gillberg, professorn från Göteborg, vill ha upprättelse. Han valde sekretesslöften framför domstolskrav och dömdes för det.
Striden kring hans forskningsmaterial har pågått i cirka tio år.
Nu handlar det om principen. Det omstridda forskningsmaterialet är sedan länge förstört. Strimlat i protest av medarbetare till Gillberg.
Ursprungsbråket berodde på att forskare som var kritiska till Gillbergs fynd om adhd och damp ville kontrollera materialet. Det vägrade Gillberg. Han hade lovat de inblandade sekretess och materialet gick inte att anonymisera.
Att en domstol hävdade att materiel skulle lämnas ut förändrade inget. Gillberg ville inte bryta sitt löfte.
Konflikten mellan de offentliga kraven på att lämna ut eller att sekretessbelägga är ärendets grundfråga.
– Medborgare måste kunna lita på löften från staten, säger Clarence Crafoord, chef på Centrum för rättvisa, i en kommentar.
Crafoord kommer att företräda Gillberg i Strasbourg.
Fallet har en gång tidigare varit uppe i Europadomstolen och då fick staten rätt. Men domen var inte enig. Nu ska ärendet höras i domstolens högsta instans Grand Chamber.
Gillberg hävdar att hans mänskliga rättigheter kränkts. 2005 dömdes han för tjänstefel.