Regeringen har fått hård kritik från studenter, Skolverket, Högskoleverket och flera universitet för dagens antagningssystem. Det anses vara för krångligt och försvåra för studenter att komma in på högskolan.

I förra veckan meddelade högskole- och forskningsmininister Tobias Krantz att regeringen tänker tillsätta en utredning som ska se över antagningsreglerna.

Kritiken går bland annat ut på att sökande med utländska betyg hamnar i en egen kvotgrupp som ibland är så liten att få eller ingen alls blir antagen trots fullgoda meriter. Antagningsreglerna missgynnar också studenter som gick ut före 2003, de får inte några meritpoäng och får svårare att komma in på högskolan.

– Det är två tydliga konsekvenser av antagningssystemet som måste upphävas, och vår ambition är att göra det redan nästa år, till intagningen nästa höst, om vi får väljarnas förtroende, säger Ibrahim Baylan.

Baylan är också kritisk till att elever redan i årskurs fem kan tvingas göra val som tio år senare avgör om de kan komma in på högskolan.

– Välutbildade föräldrar gör ofta val som ger goda möjligheter för deras barn att komma in. Om man kommer från ett studieovant hem innebär det ofta val som gör det svårare för en tjej eller kille att studera på högskola tio år senare. Det innebär att vi bakvägen inför en sorteringsskola i Sverige, säger han.

Socialdemokraterna har en lång lista på regler i antagningssystemet som kommer att rivas upp om det blir ett maktskifte i höst. Det gäller bland annat systemet med meritpoäng som kritiserats för att vara svårt att förstå.

Elever på många gymnasieskolor kan enligt Baylan inte heller läsa kurser som ger meritpoäng. Även elever på yrkesprogram har svårt att läsa kurser som ger meritpoäng, vilket han anser ökar snedrekryteringen till högskolan.

– Antagningen måste bli mycket rättvisare. Det måste vara kunskaper och meriter som är avgörande i stället för ålder och vilket land man kommer i från, säger Ibrahim Baylan.