Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Antibiotika till djur hotar vår hälsa

Två tredjedelar av all antibiotika i världen ges till djur i jakten på ­billigt kött. Det bidrar till att öka de resistenta bakterierna som hotar ­människors hälsa.

I många länder är sjukvården sedan flera år restriktiv med att använda antibiotika för att hindra utvecklingen av resistenta bakterier.

Men den mesta antibiotikan som konsumeras i världen går inte till vård av människor, den används för att vi ska få billigt kött. Av de 300–500 tusen ton antibiotika som används varje år går två tredjedelar till djuruppfödning. Ges mycket antibiotika, vare sig det är till djur eller människor, leder det till att bakterier utvecklar ­resistens och det kan bli livsfarligt. Infektioner och sår som enkelt botas i dag kan bli dödliga eftersom antibiotikan inte biter på bakterierna.

– Det är ett övergrepp på medicinens framsteg att använda antibiotika på kyckling och andra köttdjur för att de ska växa lite snabbare och någon ska tjäna pengar. Det är ­fruktansvärt, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

De resistenta bakterierna har ökat snabbt. I dag kan varannan patient på en infektionsklinik vara bärare av resistenta bakterier som var ovanliga för bara tio år sedan, enligt Björn Olsen.

– Vi är på väg mot stupet med raket­fart, säger han.

Björn Olsen målar upp ett ­scenario där man inom en snar framtid, ”i vår generation”, inte kan genomföra cancerbehandlingar eller ­utföra operationer på grund av antibiotikaresistens.

Samma budskap har WHO som förra veckan i en ny rapport larmade om utvecklingen.

– Det är redan en katastrof på flera platser på jorden. Människor dör av de här bakterierna, även i Sverige, säger Björn Olsen.

Sverige är det EU-land som använder minst antibiotika till djur. Trots att EU har gemensamma regler är skillnaderna mellan länderna stora. Tyskland använder 16 gånger mer och Cypern hela 30 gånger mer antibiotika än Sverige.

– Många veterinärer i andra EU-länder anser att de inte klarar sig utan antibiotika och det har givetvis att göra med att djurhållningen är sämre, säger Jenny Lundström, veterinär vid Svenska Djurhälsovården.

Sverige har minskat spridning av smittor bland annat genom att djur föds upp gruppvis och skickas till slakt samtidigt så att utrymmena kan rengöras innan nya djur ­kommer. I många andra länder blandas djur från olika håll och utrymmena töms inte regelbundet för rengöring.

– Kommer djur från olika miljöer har de olika smittor och blir ofta sjuka. Då har veterinärerna som rutin att sätta in behandling av hela djurgruppen. I Sverige behandlas nio av tio djur individuellt säger Jenny Lundström.

I vissa EU-länder, bland annat Holland, är det dessutom veterinärerna själva som säljer antibiotikan.

– För några kan så mycket som 80 procent av inkomsten komma från läkemedelsförsäljning, säger Jenny Lundström.

Där användningen av antibiotika i djuruppfödningen är hög är även spridningen av resistenta bakterier hög. I Danmark, som använder tre gånger så mycket antibiotika som Sverige, ökade andelen grisar som bar på den resistenta bakterien MRSA från 13 procent 2009 till 77 procent 2012. Danska grisbönder betraktas som riskgrupp i vården, de får exempelvis enkelrum och får lämna prover oftare. Härom­dagen framkom att för första gången har personer dött av den MRSA-­bakterie som grisarna bär på.

– I stora delar av Europa är MRSA så vanligt bland grisar att det finns i snart sagt varje besättning, säger Björn Bengtsson, veterinär med antibiotikaansvar vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Experter påpekar dock att man inte blir sjuk av att äta kött med ­resistenta bakterier. Bakterierna dör om köttet är genomstekt.

Fakta:

Vad är resistenta bakterier?

Antibiotika dödar eller hämmar tillväxt hos bakterier och används vid infektioner. Bakterier som har utvecklat resistens och inte dödas av antibiotika kallas resistenta bakterier.

Kan man smittas av resistenta bakterier från kött?

Små mängder av bakterier kan ha kommit på köttet i slakteriet. Vanliga magsjukebakterier som campylobacter och salmonella kan vara resistenta, men om maten genomsteks kan du inte smittas. Bakterier dör vid upphettning.

Hur undviker jag bakterier i maten?

Ha bra livsmedelshygien. Tvätta händerna innan du lagar mat och direkt efter att du hanterat rått kött. Håll isär rått kött och andra livsmedel, diska skärbrädor noga när du har skurit kött. Genomstek fågel och köttfärs och skölj grönsaker.

Vad ska man tänka på när man köper kött?

Kontrollera var köttet kommer ifrån, både när du köper kött, charkuterier, färdiglagade rätter eller halvfabrikat. Vill du äta kött som inte utfodrats med antibiotika är svenskuppfödda djur ett bra alternativ.

Experternas råd för både hälsa och miljöns bästa är att vi äter mindre kött och tänker på var köttet kommer ifrån.

Sammanställt av intervjuer med experter och råd från Livsmedelsverket.

Läs mer slv.se