Kommer ni ihåg Johanna? Johanna var den modiga värmländska tjejen som efter lång tids mobbning lät stämma sin skolas huvudman, Grums kommun. Johanna menade att inte bara hennes plågoandar, utan även skolan hade ett ansvar för den pennalism hon utsattes för. Bara skolan kunde ha förhindrat övergreppen. Men det gjorde den inte. I stället underblåstes problemet av skolans valhänta hantering. Kunskaperna om mobbningshantering var låga, åtgärderna som vidtogs kontraproduktiva.
Johanna slogs ut från sin skolgång. Mobbning sätter inte bara sår i själen utan kan även ge avtryck i livsinkomst. Johannas inträde i arbetslivet försenades till följd av att hon inte kunde fullfölja sin högstadietid. Men till skillnad från de flesta offer för mobbning slog Johanna tillbaka mot själva det system som möjliggjorde kränkningarna. Hon drog de för skolan ansvariga inför rätta. Målet gick hela vägen till Högsta domstolen
HD konstaterade att mobbning hade inträffat, att skolans åtgärder varit olämpliga och att detta bidragit till Johannas utsatthet. Kommunen undgick dock ansvar. Skolans personal hade gjort så gott den kunnat, enligt HD. Personalen saknade erforderliga kunskaper om hur den negativa spiralen skulle kunna brytas. Domen gav reaktioner: Kommunen borde inte kunna undgå ansvar för att den misslyckats med att tillse att anställda lärare klarade av sitt uppdrag.
Lagstiftaren tog snabbt tag i saken. En lagändring, som förbättrade offrets möjlighet till upprättelse, kom till stånd. Men den viktigaste reformen kom några år senare. 2006 inrättades Barn- och elevombudet (BEO – som inte ska förväxlas med Barnombudsmannen, BO).
BEO är en myndighet som hjälper barn som upplever sig kränkta i skolan att få upprättelse. En viktig del av BEO:s uppdrag är att driva skadeståndsmål för kränkta barns räkning. Sedan myndigheten föddes – formellt är BEO en del av Skolinspektionen – har den drivit över hundra mål. Många har vunnits. Kombinationen av mer generösa ansvarsregler och en skattefinansierad institution som kan driva processer har givit mobbade barn det rättsliga automatvapen som lyft dem från vad som tidigare var ett i realiteten rättslöst tillstånd.
Ibland kan man få intryck att kränkningar i skolan inte tas på allvar. Fall som det i Bjästa där en våldtagen flicka utsattes för mobbning på nätet, blossar upp och lämnar kvar ett intryck av vuxensamhällets uppgivenhet. Men så är det inte. Samhället har tagit tag i problemet. Det har på många sätt blivit bättre. Åtgärdssystemet har trimmats, kompetensen har höjts. Det uppstår fortfarande ohållbara situationer för många barn i skolan. Det är inte alltid bra, det är många gånger dåligt. Men i dag finns det ett institutionaliserat system för upprättelse. Samhället backar upp de mest utsatta. För det kan vi tacka en ung värmländska som orkade ta strid.