visby.
Fenomenet med de omkring 150 apatiska flyktingbarnen är unikt för Sverige, enligt psykiatriprofessorn Sten Lewander. "Den svenska asylprocessen orsakar barnens tillstånd", säger han.
Sten Lewander har tillsammans med barnpsykiatrikern Hans Adler kontaktat psykiatriker i andra länder för att höra om de har erfarenheter av barn som ligger utslagna, apatiska och kontaktlösa som flyktingbarn i Sverige gör.
- Ingen hade det, Fenomenet finns bara i Sverige, säger Sten Lewander.
Guhn Godani är psykolog vid Rädda Barnens centrum för barn och ungdomar i kris. Hon säger att hon har sett fenomenet utomlands. Men då har det inte varit bland asylsökande utan på krigsskådeplatser.
- Där kan man se svårt traumatiserade, apatiska barn med oseende ögon och bortom all kontakt. De går planlöst omkring, de kan gå över lik utan att märka det. Till skillnad från de svenska barnen kan de inte lägga sig ned, då vet de att de kommer att dö.
Sten Lewander beskriver hur ett intyg från en psykiatriker om allvarliga psykiska problem och självmordsrisk oftast blir den sista utvägen för asylsökande familjer i kris som fått avslag på sin asylansökan. Och den pressen gör både barn och vuxna sjuka.
- Vi producerar psykiska sjukdomar som vi sedan inte kan göra något åt, säger Sten Lewander.
Guhn Godani arbetar med flyktingbarn och har träffat flera av de apatiska barnen. På ett seminarium i Almedalen beskrev hon en trettonårig flicka från Tjetjenien som slutat äta, prata, titta och känna. Flickan har ett litet liggsår på skinkan efter att sex månader legat i samma ställning i sin säng. Försöker man resa henne upp ramlar hon ihop som en vissen blomma. Snart ska hon utvisas.
En fullständigt apatisk flicka har redan avvisats till Bosnien. Hon bor nu i en park i Banja Luka.
- De här barnen har givit upp. De har ingen aning om vad som händer med dem. Deras föräldrar är ofta traumatiserade och klarar inte av att stödja sina barn. Vuxna har inte rätt till vanlig psykiatrisk vård enligt lagen. Vi i vården vet inte heller vad vi ska göra med barnen. Våra metoder hjälper inte och personalen hamnar i vanmakt. Då är risken oerhört stor att personalen blir cynisk, säger Guhn Godani.
Vuxna med så svåra trauman behandlas med elchocker och mycket starka mediciner. Men det kan man inte ge barn.
Guhn Godani är kritisk till att de asylsökande barnen med trauman inte får hjälp redan när de kommer till Sverige. Ofta söker de hjälp först när de fått ett avvisningsbesked. Deras sjukdom kan då ge familjen rätt att få stanna av humanitära skäl.
- De här barnen är verkligen sjuka. Det är helt omöjligt att spela de symtom de har, säger hon.
Rädda Barnen anser att väntetiderna för att få svar på asylansökan måste kortas. Många politiker från alla partier säger samma sak. Ändå minskar Migrationsverket sin personal.
- Vi politiker har ett stort ansvar för en asylpolitik som varken är värdig eller funktionell, säger kristdemokraten Chatrine Pålsson, som är vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott och som arrangerade seminariet.