Vilka elever som kan begå skolmassakrer går inte att förutse, men hoten måste tas på största allvar. Det säger Dewey Cornell, psykolog och professor vid University of Virginia, som utvecklat en metod för att förebygga våld i skolan. Just nu deltar han i Stockholm Criminology Symposium.
Dewey Cornell förespråkar att alla skolor ska ha ett team bestående av bland annat skolpsykologer och skolledning för att upptäcka tidiga signaler om att elever mår dåligt.
- Det går inte att leta efter studenter som man tror är benägna att begå skolskjutningar, för de har nästan inget gemensamt. Däremot kan man arbeta förebyggande men mindre problem för att hindra mobbning och upptäcka elever som mår psykiskt dåligt. Och ibland handlar det också om rivalitet mellan olika elevgrupper, säger han.
Dewey Cornells program har antagits av över 1.000 skolor i flera amerikanska delstater. Ett stort antal delstater har också stiftat lagar om att skolorna måste ha ett team som ska ta emot och upptäcka elever som mår dåligt och i förlängningen kan vara ett hot mot andra elever.
Efter skolskjutningarna vid Columbine har flera andra skolskjutare inspirerats och refererat till händelsen. Här spelar internet en avgörande roll.
- Internet är bra eftersom unga förstår världen bättre, men nätet är också negativt för en del unga. Vi vet att pojken i skolskjutaren i Finland och mördaren vid Virginia Tech kan ha inspirerat varandra, säger Dewey Cornell.
Samtidigt påminner Cornell om att underhållningsvåld i tv tidigare ansågs öka brottsligheten.
- Varje teknik har för- och nackdelar. Till och med telefonen ansågs vara ett hot som skulle öka brottsligheten, säger Cornell.
Efter uppmärksammade skolskjutningar vid Columbine och Virginia Tech införde många amerikanska skolor nolltolerans. Man slog ner på elever som misstänktes utveckla ett destruktivt beteende och i många fall relegerades dem. Det är en felaktig metod, hävdar Dewey Cornell.
- Det finns tusentals unga som varit mobbade och utsatta på andra sätt som aldrig skulle ta till vapen och därför har skolornas nolltolerans varit fel. Man slog till väldigt hårt och sa att skolan inte var säker och man spenderade massor av pengar på onödig säkerhet, säger Cornell, som pekar på att skolskjutningar har minskat i USA sedan tidigt 1990-tal.
Dewey Cornell och hans medarbetare har tidigare granskat 188 studenter som hotat att ta till våld. En del hot berodde bara på att eleven var arg, ville få uppmärksamhet eller blivit provocerad. I 70 procent av fallen löstes med en diskussion, en ursäkt eller någon annan form av medling. De övriga 30 procent av fallen kunde leda till våld.
Cornell upptäckte studenter som var mobbade och de letade efter ett sätt att slå tillbaka på. Det kunde också handla om konflikter med pojk- eller flickvännen eller andra hot.
Av de 188 fallen var det bara sex studenter gripits av polis och tre som relegerats.
- Trots de uppmärksammade skolskjutningarna visar statistiken att skolan är en säker plats, till och med säkrare än hemmet, säger Cornell.