Arbetsgivare väljer bort arabiska namn

Studien som baseras på ett experiment är den första vetenskapliga studien i Sverige som försöker klarlägga diskrimineringens omfattning.

- Det är välbelagt att det förekommer diskriminering, men det finns inget stöd för uppfattningen att hela samhället präglas av rasism som det hävdas i den statliga utredningen "Integrationens svarta bok". Våra resultat tyder ju på att 70 procent av arbetsgivarna faktiskt inte diskriminerar, säger Dan-Olof Roth, docent i nationalekonomi vid Högskolan i Kalmar.

Dan-Olof Roth och doktoranden Magnus Carlsson skickade påhittade ansökningar med identiska kvalifikationer till arbetsgivare som annonserade efter folk. Några ansökningar var undertecknade med namn som Ameer, Hassan och Said, andra med Andersson, Nilsson och Pettersson.

Från maj 2005 till februari 2006 sökte de totalt 1.624 jobb inom 13 olika yrken i Stockholms- och Göteborgsområdena. I 527 fall kallades minst en av de fiktiva ansökarna till intervju och i 155 av fallen, det vill säga 29,4 procent, diskriminerades ansökningar med arabiska namn.

Diskriminering finns inom alla yrkesgrupper, men den varierar kraftigt mellan olika yrken.

För ett högt kvalificerat yrke som dataspecialist var den bara knappt 6 procent. Men även inom den här gruppen spelar namnet stor roll.

Mohamed Ashoor är 25 år, utbildad IT-tekniker med toppbetyg från Nordiska teknikinstitutet och rekommendationer från högskolans lärare i bagaget. Trots hans kvalifikationer och 60 jobbansökningar kallades han inte till en enda intervju.

- Att jag hade "fel namn" spelade definitivt in och jag blev ratad gång på gång, till slut gick jag in i väggen. Det var först när jag fick anställning via ett konsultföretag som kunde presentera mig för kunderna som jag fick jobb, säger han.

Enligt undersökningen vid Högskolan i Kalmar har en person med ett arabiskt namn mycket sämre möjligheter att få jobb som städare än den som har ett svenskt. För städyrket var den övre gränsen för graden av diskriminering hela 80 procent.

- Det kan ju bero på att om invandrare redan dominerar i yrket så vill man gärna ha fler svenskar precis som man i mansdominerade yrken gärna vill ha fler kvinnor och tvärtom för kvinnodominerade, menar Dan-Olof Roth.

Över huvud taget var det en klar tendens i resultaten att det diskriminerades mest bland lågkvalificerade yrken, där många invandrare redan arbetar. Forskarna gissar att det beror på att i högt kvalificerade yrken ger meriterna ett klarare besked om hur pass produktiv den sökande kan bli på jobbet.

Ahmed Hazar arbetar på en restaurang i Skärholmen och han känner till flera fall där namnet satt käppar i hjulet. I flera fall har personer ändrat sina namn till ett "svenskt" bara för att få jobb.

- Jag har en god vän som pratar perfekt svenska och som sökte jobb som truckförare. Först fick han nej men när han ringde upp igen och sade att han hette Andersson i stället frågade företaget om han kunde komma på en gång, säger Hazar.

Mohamed Ashoor är född i Egypten men uppvuxen i Sverige.

- Om jag skulle byta namn och sedan få ett jobb bara för att jag hade rätt namn, då skulle det ju inte vara jag längre. Så länge man kan engelska, vilket är viktigt i mitt yrke, och vet vad man håller på med, då tycker jag inte att det borde spela någon roll vad man heter, säger Ashoor.

Arbetsgivare som diskriminerar har flera utmärkande drag, menar forskarna i Kalmar efter att ha intervjuat flera arbetsgivare.

- De har arbetsplatser där en stor del av de anställda är män, låg personalomsättning och färre än 100 anställda. Karaktäristiskt är också att män vanligen ansvarar för nyrekryteringar och att även kvinnor diskrimineras, berättar Dan-Olof Roth.

Dan-Olof Roth betonar att studien, som finansierats av Forsknings­rådet för arbetsliv och socialvetenskap, inte utan vidare kan ses som representativ för hela den svenska arbetsmarknaden. Urvalet av försökspersoner för experimentet har varit begränsat till vissa branscher med hög personalomsättning.

- Men experimentets resultat stämmer väl med intervjuundersökningar som pekar mot att ungefär en fjärdedel av befolkningen är avog till invandrare. Och vår studie ger ändå en betydligt klarare uppfattning om diskriminering i Sverige än den bild av ett rasistiskt samhälle som målas upp i SOU-rapporten "Integrationens svarta bok", framhåller Dan-Olof Roth.

• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Skriv ut