Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Arbetslösa får störst ökning i plånboken

Foto: Alamy

De flesta hushåll får det bättre ekonomiskt i år – och den bästa förbättringen får de arbetslösa, enligt en analys från Swedbank.

Det är höjningen av taket i a-kassan, från 18.700 kronor i månaden till 25.000, som gör att just arbetslösa får den bästa standardförbättringen. Från att i snitt ha gått back 1.400 kronor i månaden, går de i år i snitt plus med 1.600 kronor, när alla nödvändiga utgifter är betalda.

Vid sidan av arbetslösa är det pensionärer och ensamstående föräldrar som får den största förbättringen av den egna ekonomin.

– Höjt tak i arbetslöshetsförsäkringen, höjda pensioner i kombination med sänkt skatt och höjt underhållsstöd är förklaringarna till det, förklarar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank i ett pressmeddelande.

Underhållsstödet till ensamstående föräldrar höjdes med 300 kronor per barn och månad. Pensionärerna har fått sänkt skatt och höjda bostadstillägg.

Det är dock stor skillnad på olika pensionärsgrupper. Ett genomsnittligt pensionspar får sin kassa stärkt med 800 kronor per månad; en garantipensionär får nöja sig med en hundralapp mer.

Höjda utgifter, som högre kommunalskatter, äter dock upp en del av inkomstförbättringen. För höginkomsttagarna tillkommer även nedtrappade jobbskatteavdrag, som gör att de får betala mer i skatt.

När Swedbank tar med detta i beräkningen visar det sig att den disponibla inkomsten (inkomst efter skatt, men inräknat bidrag) fortfarande stiger i jämförelse med i fjol. Ökningen är dock något mindre än bruttoinkomsten för det flesta av de typhushåll som banken följer.

En grupp som faktiskt får det sämre är studenterna. Lägre studiemedel och något högre kostnader gör att genomsnittsstudenten får ett par hundralappar mindre att röra sig med per månad, jämfört med i fjol.

Swedbank har även studerat utvecklingen de senaste tio åren och räknat på den reala utvecklingen, det vill säga när inflationen är borträknad. Då framträder en annan bild än den för 2016.

Samtliga löntagargrupper har fått det bättre; de har mellan 30 och 50 procent mer kvar att leva på per månad, jämfört med 2006. Pensionärsparet med inkomstpension har åtta procent mindre att röra sig med och garantipensionären två procent mindre.

Den som är arbetslös i år har, trots den kraftiga höjningen av taket i a-kassan, 30 procent mindre att leva på, efter att inflationen räknas bort, än den som var arbetslös 2006.

Fakta: Swedbanks beräkning

Swedbank räknar på olika typhushåll, som ensamstående förälder, tvåbarnsfamilj i lägenhet, tvåbarnsfamilj i villa och så vidare.

Därefter räknar de på nödvändiga utgifter för dessa typhushåll för att se hur mycket hushållet har kvar till andra utgifter.

Eftersom det handlar om tänkta hushåll kan självklart beräkningen variera kraftigt mellan enskilda verkliga hushåll.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.