Kriminella nätverk

- Det är rätt konstigt att man inte använt Säpos kunskap tidigare i kampen mot den organiserade brottsligheten, sade Beatrice Ask vid en pressträff.

Säpos roll är naturlig, menade hon.

- Mycket av den grova organiserade brottsligheten är ju systemhotande i den meningen att den undergräver vissa verksamheter i samhället.

Dels ska Säpo låna ut sin kunskap, dels hjälpa till med underrättelsearbete, men det kan också bli fråga om en operativ roll, sade Ask.
Snart presenterar regeringen ett lagförslag som ska ge myndigheterna större möjligheter att beslagta pengar och annat från kriminell verksamhet.

- Men det gäller också att upptäcka var sådant finns innan det kan förverkas, sade Beatrice Ask. Flera myndigheter sysslar med verksamheter pengar flödar. Genom samarbete med dem så kan polisen hitta sådant som det finns frågetecken kring.

En särskild styrgrupp som ska dra upp riktlinjerna för arbetet mot den organiserade brottsligheten tillsätts i dag, fredag, med representanter från olika myndigheter. Den ska ledas av Nils Öberg, expeditionschef på justitiedepartementet.

Under tre timmar på torsdagen hade Beatrice Ask mött representanter för flera myndigheter som kallats till Rosenbad för överläggningar.

Ämnet: hur ska arbetet mot den grova organiserade brottsligheten samordnas?

Länspolismästare och domstolsväsendet var förstås där, men också cheferna för till exempel Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan.

Beatrice Ask har sagt nej till krav om att inrätta en central resurs som helt ska ägna sig åt att bekämpa de kriminella nätverken. I stället vill hon effektivisera samarbetet över myndighetsgränserna.

Exempel som nämnts är att kriminella gäng kan få nej när de ansöker om olika tillstånd eller att deras ekonomi granskas extra noga.

Mats Sjöstrand, skatteverkets generaldirektör, var en av cheferna på mötet. Han viftade undan invändningar att det kan vara svårt att få enskilda tjänstemän att ta upp kampen mot till exempel kriminella mc-gäng.

- Det här är inget nytt för oss, sade han till DN efter mötet. Hot kan alltid förekomma, och finns alltid någon överordnad som kan skriva på papper.

- Vi vet hur vi ska hantera det, sedan ska man aldrig tvinga handläggare att göra saker som de inte vågar eller vill.

Och rikskriminalens chef Therese Mattsson sade att hon kan förstå om enskilda tjänstemän känner ett obehag, till exempel om de ska säga nej till en ansökan från en medlem i en kriminell gruppering.

- Men vi måste tala om för dem att hela samhället ställer sig bakom. Finns det ett konkret hot så måste vi hjälpa dem att känna trygghet i vardagen.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut