Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Ask: Lagen kan skärpas för terrorsvenskar

Polisstationen i irakiska staden Makhmour bär spår efter intensiva strider mellan IS och kurdiska styrkor.
Polisstationen i irakiska staden Makhmour bär spår efter intensiva strider mellan IS och kurdiska styrkor. Foto: Vianney Le Caer/All over press

Allt fler svenskar åker utomlands och strider för terrorgruppen IS. I Norge föreslår man nu att den som deltar i konflikter utomlands ska kunna mista sitt medborgarskap. Frågan diskuteras även i Sverige.

– Det är ett bekymmer att unga människor åker iväg på det här sättet och vi måste försöka förhindra det. Men det är ett problem var man ska dra gränsen. Jag är tveksam till Norges förslag även om jag förstår resonemanget. Man kan inte göra folk statslösa, säger justitieminister Beatrice Ask (M).

Ett 80-tal svenska medborgare har rest för att strida i regionen Irak och Syrien sedan resandet tog fart 2012. Efter sommarens utveckling i länderna ser säkerhetspolisen en risk att fenomenet tar förnyad fart. Främst när det gäller jihadisterna Islamiska staten (IS).

– Vi ser att resandet till de här regionerna fortsätter och att de flesta ansluter sig till IS, säger Sirpa Franzén, presschef på säkerhetspolisen.

Säpos siffra baseras på bekräftade uppgifter, men antalet personer är troligen mycket högre.

– Det finns ett mörkertal, säger Sirpa Franzén.

Samtidigt ökar oron för att de ska komma hem och begå terrordåd.

I hela Europa och USA handlar det om flera tusen personer som har rest för att ansluta sig till terrorgrupper. Från Storbritannien är det cirka 500. En av dem tros vara den brittiska före detta hip-hop artisten Abdel-Majed Abdel Bary som misstänks ha skurit halsen av den amerikanska journalisten James Foley.

Sedan 2012 har cirka hälften av de 80 svenskarna återvänt till Sverige, och vissa har även åkt tillbaka till Syrien igen.

– Risken är att de kan återvända till Sverige med ökad avsikt och förmåga att begå attentat eller med uppdrag att göra det i Sverige eller Europa, säger Sirpa Franzén.

För att bedöma om någon utgör ett hot och uppmanar, rekryterar eller utbildar till terrorism för säpo samtal med personen. Men allt baseras på frivillighet. En svensk medborgare kan således strida för en terrorstämplad organisation och sedan återvända till Sverige utan större problem.

– Att resa är inte brottsligt i sig. Och om man ägnar sig åt att planera terrorbrott är svårt för oss att bevisa, det är främst en fråga för landet man vistas i.

Utvecklingen har fått vissa politiker att börja diskutera en strängare lagstiftning. I Norge vill man att personer som deltar i konflikter utomlands ska kunna mista sitt norska medborgarskap.

”Detta är en stark signal till människor som vill delta i terrorverksamhet och krigföring”, säger Solveig Horne (Fremskrittspartiet), minister för barn, jämställdhet och integration i ett uttalande.

I Storbritannien är det redan i dag olagligt att resa utomlands för att strida i en terroriststämplad organisation. Finns det bevis för att en person planerar något sådant kan polisen dra in passet i förväg. Hittills har ett 40-tal brittiska återvändare åtalats efter att ha stridit på islamisternas sida.

Syftet är att det ska ha en avskräckande effekt på andra som lockas av att få träning och strida för islamister i Syrien, Irak och Somalia.

Folkpartiet har nyligen föreslagit att man ska kriminalisera resandet för att hindra utvecklingen. Enligt justitieminister Beatrice Ask förs diskussioner där fler olika åtgärder finns med.

– Sverige har redan en långtgående och bra lagstiftning när det gäller förberedelse för terrordåd. Men vi ser allvarligt på detta och prövar olika lösningar. Men att dra in medborgarskapet är inte verkningsfullt, säger hon.

Ask vill inte uppge exakt vilka åtgärder som föreslås, men nämner den pågående utredningen om att förhindra missbruket av de svenska passen.

Enligt Sirpa Franzén har Säpo ingen uppfattning om vilken effekt en skärpt lagstiftning skulle ha i Sverige. Däremot anser hon att samhället i stort skulle kunna göra mer för att motverka nyrekrytering till islamistiska terrorgrupper.

– Det finns mycket mer att göra i det tidiga förebyggande arbetet och vad gäller kunskap för att se när radikalisering uppstår. När vi kommer in är det oftast försent, säger hon.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.