På frågan om varför Sverige utlämnar mannen, när andra EU-länder hittills har vägrat att utlämna personer till Rwanda, framhåller Beatrice Ask att rättsväsendet i Rwanda förbättrats väsentligt.
- Det är en gradvis utveckling som sker. Vi tar stor hänsyn till den bedömning som Högsta domstolen gjort och det är ingen tvekan om att rättsväsendet i Rwanda har förbättrats. Någon ska våga ta steget också, om vi menar allvar med att det är viktigt att människor som misstänks för sådana här brott ska ställas inför rätta, sade hon.
Det var i augusti förra året som åklagarmyndigheten i Rwanda begärde att den 53-årige rwandiern skulle utlämnas, misstänkt för brott som enligt svensk rätt motsvarar folkmord. Det handlar bland annat om misstankar om ett mord på en familj på 25 personer i samband med folkmordet på 800 000 tutsier i Rwanda 1994.
Den misstanken har prövats mot mannen i Danmark, där åklagaren lade ned åtalet med hänvisning till att det inte förväntades leda till en fällande dom. Enligt det svenska regeringsbeslutet omfattar dock de gärningar som åberopas av åklagarmyndigheten i Rwanda fler brott.
Mannen själv har nekat till anklagelserna och motsatt sig en utlämning med hänvisning till dels att vittnesuppgifterna är felaktiga, dels att han som hutu riskerar att få sina mänskliga rättigheter kränkta i Rwanda.
Läs mer.