Riksidrottsförbundet vill att regeringen öppnar belastningsregistret för att stoppa pedofiler från att vara idrottsledare. Det vill inte regeringen. ”Man ska inte inbilla sig att fler utdrag från belastningsregistret är en lösning”, säger justitieminister Beatrice Ask (M).
Lösningen är snarare, enligt justitieministern, att vuxna blir mer vaksamma och vågar agera när något inte verkar vara som det ska.
– Tittar man på fallet med Patrik Sjöberg handlar det om det vanliga, någon närstående som förgriper sig på sina barn och då duger inga belastningsutdrag i världen, säger Ask, som för ett knappt år sedan blev tillrättavisad av statsminister Fredrik Reinfeldt då hon ville att misstänkta sexköpare skulle få kulörta delgivningsbrev skickade till sig.
Nu noterar hon att pedofiler oftast inte finns med i registren, och får medhåll av Niklas Långström, psykiatriprofessor på Karolinska institutet och forskningsledare inom Kriminalvården.
– Mer än 90 procent av alla som döms för sexualbrott är inte kända av polisen. Det finns en klar risk för falsk trygghet om man lutar sig mot att man gjort registerutdrag på till exempel alla anställda på en arbetsplats där man arbetar med barn.
Inte heller friidrottsförbundets ordförande Lennart Karlberg håller med Riksidrottsförbundet angående belastningsregistret.
– Nej, jag delar inte den uppfattningen. Idrottsrörelsen har ungefär 600 000 ledare och merparten är frivilliga föräldrar. Det skulle kanske vara annan sak om det gäller en anställningssituation, säger han.
Idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth vill inte uttala sig om lagstiftning och krav på utdrag ur belastningsregister, utan hänvisar till justitieministern. Beatrice Ask säger att det för barn själva ofta är väldigt svårt att våga säga något medan övergreppen pågår eftersom de står i beroendeställning till förövarna.
– Det är inte ovanligt att det kommer fram senare, säger Ask och tillägger att preskriptionstiden för vissa typer av övergrepp skulle kunna diskuteras för att ge drabbade längre tid att berätta och rättsväsendet möjligheter att döma för fall längre bakåt i tiden.