Asylsökande får inte jobba

Publicerat 2007-05-12 08:35

Said Mohammed i arbete. "Jag älskar att jobba", säger han. Men nu nekas han rätten till att ta arbete.

Christine Olsson

Många av de 4.500 asylsökande som under förra året fick tillfälliga uppehållstillstånd lyckades skaffa jobb på den reguljära arbetsmarknaden.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

0 kommentarer
0 Bloggar

Rätt till bidrag men inte till att arbeta

Under förra våren utfärdades omkring 4.500 tidsbegränsande uppehållstillstånd till personer som sökt asyl i Sverige. Många av dem kommer från Irak. Ungefär 350 av dem lever i Stockholm, och under det år som gått har 70 av dem skaffat jobb och är självförsörjande. Nu börjar dock de tidsbegränsade uppehållstillstånden gå ut och då förlorar de berörda rätten att arbeta.

Eftersom dessa personer är folkbokförda här har de rätt att söka socialbidrag, vilket innebär ersättning för hyran plus 3.600 kronor i månaden per vuxen. Flera kommuner, bland annat Huddinge, har redan diskuterat att bara göra så kallad nödprövning. Det innebär att endast matpengar kommer att betalas ut.

Migrationsverket anser att dessa personer i stället frivilligt ska åka hem eftersom de inte längre har rätt att vistas här. I flera fall har man dock inte fattat några vägledande beslut än.

Nu, när de ettåriga tillstånden löper ut, tvingas de av det svenska systemet tillbaka till socialbidragsberoende.

- Jag är chockad, förstår ingenting. Jag vill inte tigga. Jag vill vara fri, säger Said Mohammed.

I tre månader hann Said Mohammed, 22, från Afghanistan vara självförsörjande. Men när hans tillfälliga uppehållstillstånd gick ut i början av maj förlorade han rätten att arbeta. Nu tvingas han leva på socialbidrag igen. Ännu har inte Migrationsverket fattat något vägledande beslut när det gäller personer från Afghanistan och Said är folkbokförd i Stockholm och uppehåller sig här - alltså har han rätt till ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen.

Men jobba får han alltså inte - trots att han har ett reguljärt jobb i byggbranschen.

- Jobbet gav mig ett liv, en värdighet. Att få bestämma över sig själv är en fantastisk känsla, säger Said som kommit mycket bra överens med både chefer och arbetskamrater.

Said Mohammed är alltså inte ensam i sin situation. I dagarna går många av de runt 4.500 tidsbestämda uppehållstillstånd som utfärdades under förra våren ut. Bara i Stockholm innebär det att runt 70 personer som skaffat sig legala jobb plötsligt tvingas tillbaka till socialkontoren.

- Ett oerhört slöseri med såväl mänskliga som ekonomiska resurser. Det enda rätta vore att låta dessa människor fortsätta försörja sig själva och se till att Migrationsverket rappar på med besluten om vad som ska hända med dem, säger Karin Perols, flyktingsamordnare i Stockholms stad.

För Said, som kommer från Afghanistan och varit i Sverige i 2,5 år, har livet blivit en mardröm. Han talar redan mycket bra svenska och "älskar att jobba". Att lämna jobbet och gå tillbaka till socialen och "tigga" upplever han som fruktansvärt:

- Jag skäms över att jag inte har makten över mitt eget liv, över att jag inte får göra rätt för mig.

Majoriteten av dem som fick tidsbegränsade uppehållstillstånd kommer från Irak. När tillstånden nu går ut är det tidigare avslagsbeslut på de enskildas asylansökningar som gäller. De förväntas åka "hem" - men eftersom de är folkbokförda här har de ändå rätt att söka ekonomiskt bistånd. Kommunerna kommer också att få fortsatt ersättning från staten för dessa personer, åtminstone fram till i höst.

- Man ska ha klart för sig att de flesta av dessa människor har fått sin sak prövad både två och tre gånger, säger Inger Lagerström på Migrationsverket som understryker att myndigheten bara följer nu gällade lagar och regler när man tar ifrån till exempel Said rätten att arbeta.

I hans fall finns det inga vägledande beslut fattade, så någon avvisning är inte aktuell. Han befinner sig i ett slags ingenmansland.

- Av erfarenhet vet vi att många att dem som varit här länge och som faktiskt kommer från extrema oroshärdar till slut får uppehållstillstånd. Ibland kan man faktiskt fråga sig hur många gånger vi ska rycka undan mattan för dessa människor, funderar Karin Perols.

En av de risker hon ser med dagens system är att den svarta arbetsmarknaden bara växer. Det finns jobb - oavsett om man får ta dem eller inte. Frågan är bara under vilka omständigheter de som tvingas in på den illegala marknaden måste arbeta. Att till låga löner utföra tunga jobb, oförsäkrade och utsatta - utan att staten får in en skattekrona - det är det som blir alternativet när de legala möjligheterna inte finns.

Migrationsminister Tobias Billström (m) tycker att man måste se saken ur ett annat perspektiv:

- Det är väl positivt att de här människorna haft chansen att arbeta när de varit här. De kommer att återvända som bättre ställda personer med ny erfarenhet. De fick tidsbegränsade uppehållstillstånd och har hela tiden vetat om att det finns en bortre gräns.

Tobias Billström anser också att det är viktigt att skilja på asylsökande och arbetskraftsinvandring:

- Ska vi ha en generös asylpolitik är det viktigt att de som fått sin sak prövad och fått avslag respekterar detta. Sedan måste vi lansera ett bättre och enklare system för dem som vill arbetskraftsinvandra. Med det har inte med asylprocessen att göra.

Ulrika By