Migrationsverkets tjänstemän nekar vårdbehövande flyktingar att få träffa läkare. Det händer också att läkare nekar att ge flyktingar vård medan andra väljer att behandla.
Varken Migrationsverket eller Landstingsförbundet är nöjt med hur slumpartat de asylsökande behandlas när det gäller sjukvård.
Därför ska Landstingsförbundet inom kort träffa vårdpersonalen från de landsting som kommer i kontakt med flyktingar. Meningen är att de ska komma fram till hur vården ska kunna bedrivas på ett mer säkert sätt.
Det finns ett avtal mellan verket och förbundet om hur mycket olika typer av vård får kosta och vem som ansvarar för vården. Lagen som avtalet bygger på säger att barn under 18 år har rätt till vård, oavsett om de är svenskar eller asylsökande.
Vuxna asylsökande får bara akut sjukvård. Då ska Migrationsverket gå in och betala vårdkostnaderna. Men inom primärvården råder osäkerhet om hur reglerna ska tolkas.
- Vissa vårdcentraler känner inte till vilken ersättning de har rätt till när de behandlar en asylsökande och därför har det hänt att asylsökande inte fått adekvat vård, säger Alicia Bengtsson på Migrationsverket.
På Landstingsförbundet säger man att Migrationsverket i vissa fall vägrat betala för vården. Men då har regeringen trätt emellan och sedan krävs verket på pengarna.
Stig Wintzer på Landstingsförbundet säger att situationen är komplicerad.
- Vi har granskat hur avtalet följts, av både oss och Migrationsverket, och vi har funnit brister. Det går inte att avgöra om en viss typ av snuva är akut och en annan inte är det. Och helt klart är att Migrationsverkets tjänstemän absolut inte får avgöra detta själva.
Stig Wintzer berättar även att läkare ibland inte fått betalt av Migrationsverket för den behandling de gett. Då har regeringen sagt att det är läkaren och inte verket som kan avgöra vad som är akut sjukvård och läkarna har fått sina pengar.
Att det finns en godtycklighet i bedömningen av vad som är akut vård bekräftas också av Röda korset.
- Värst är det inom psykiatrin. Ibland görs bedömningen av Migrationsverkets tjänsteman och då har det hänt att konsekvenserna varit förödande, säger Dick Clomén, samordnare på folkrätts- och flyktingenheten på Röda korset.
Kritiken mot avtalet kommer även från politiker. Ulrika Karlsson (m), landstingsråd i Uppsala, har i flera skrivelser och interpellationer haft starka invändningar mot vårdavtalet.
- Själva avtalet är absurt med ett moment 22 inbyggt i systemet. En flykting har polio, han är med andra ord gravt handikappad men har inget intyg som bevisar detta. Och får alltså inget uppehållstillstånd. Men han har inte rätt till ett intyg eftersom han bara har rätt till akut sjukvård. Och hans handikapp är ju inte akut eftersom det uppstod innan han kom till Sverige, säger Ulrika Karlsson.