I en rapport som Amnesty presenterade i samband med förra veckans 50-årsdag av Tibetupproret framgår att flera tibetaner har tillfångatagits under det senaste året i vad som beskrivits som fredliga demonstrationer och att man kontinuerligt får uppgifter om hur de mänskliga rättigheterna kränks i regionen.
Enligt officiell statistik i Amnestys rapport framgår att kinesiska myndigheter har släppt 3027 av de 4434 tibetaner som tillfångatogs under demonstrationer i mars 2008. Dessa personer vittnar om att de inte fått tillräckligt med mat och vatten och vägrats vård. Det finns också uppgifter som visar att de utsatts för tortyr och att några dött till följd av tortyren.
- Läget är väldigt känsligt och risken är stor att de som utvisas blir fängslade. Hela familjer blir drabbade. Inte ens de tibetaner som är svenska medborgare vågar åka dit för att besöka sina släktingar. Det är ett tecken på hur allvarlig situationen är, säger Sofia Eriksson.
För fyra år sedan sökte en 40-årig tibetansk kvinna uppehållstillstånd i Sverige. Efter att ha fått avslag hos Migrationsverket fick hon sitt ärende prövat hos Utlänningsnämnden, vilket resulterade i ytterligare ett avslag. Sedan dess har hon begärt resning hos Migrationsverket och fått ännu ett avslag. Nu ska hennes utvisning verkställas.
- Det finns exempel på tibetanska flyktingar som fått stanna i andra EU-länder som till exempel Belgien, Frankrike och England. Det verkar märkligt att man från Sveriges sida skulle skicka tillbaka flyktingar, säger Sofia Eriksson.
Med anledning av utvisningen har Lhaksam Tsering som är ordförande i Tibetanska föreningen i Sverige, skickat ett öppet brev till Migrationsverket där han beskriver situationen i Tibet. Han berättar att det finns en överhängande risk för att den tibetanska kvinnan kommer att häktas och utsättas för tortyr när hon återvänder.
- Hon har deltagit i demonstrationer i Sverige och hennes familj är välkända politiska aktivister mot den kinesiska regimen. Om man en gång har flytt från landet visar man att man är en förrädare och det är tillräckliga skäl för att häktas, säger han.
På Migrationsverket berättar man att det är ovanligt med asylsökande från Tibet och att sådana ärenden ska hanteras mycket försiktigt på grund av den allvarliga situationen i området.
- Riktlinjerna är att vi ska vara ytterst vaksamma. När en person kommer till Sverige och ansöker om uppehållstillstånd utgår vi från Genèvekonventionen och undersöker om det finns risk för att personen ska utsättas för förföljelse eller tortyr i sitt hemland. Eftersom den här personen har fått avslag även på sin resningsansökan har vi gjort bedömningen att det inte föreligger en sådan risk, säger Johan Rahm, presschef på Migrationsverket.
Migrationsverket har mycket begränsade möjligheter att pröva ett ärende som redan fått avslag i en högre instans. Det krävs särskilda skäl och det ändrade politiska läget i Tibet kan enligt Johan Rahm vara ett sådant skäl. Men det krävs också att läget för den enskilda individen har förändrats så mycket att det påverkar personens behov av skydd. I den tibetanska kvinnans fall innebär det att risken för att hon ska häktas i hemlandet ska vara så stor att hon inte bör utvisas.
- Vi kommer att skicka ärendet vidare för att undersöka om det kommit in några nya uppgifter som gör att vi kan pröva det igen. Om det visar sig att det finns uppgifter som personen inte har åberopat tidigare kan vi ta upp ärendet igen, men det händer väldigt sällan att det leder till ett annat beslut än det som redan är taget, säger Johan Rahm.
Förra året kom det in 7370 ansökningar till Migrationsverket där asylsökande överklagade beslut och begärde ytterligare en prövning baserat på nya uppgifter. 131 av ansökningarna godkändes och resulterade i att sökanden fick stanna kvar i Sverige.
På svenska Röda Korset och Amnesty vill man inte kommentera situationen i Tibet på grund av att ”det inte finns tillräckligt med information att tillgå för att kunna säga något om hur tibetanska flyktingar som utvisas från Sverige kommer att påverkas”.