Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Ätstörningar – ett växande problem

Foto: David Davis Photoproductions/Alamy

För Malin Rosén handlade det om att till varje pris få bekräftelse.
Till slut drev det henne in i anorexia. Men hon är långt ifrån ensam. Nästan var femte tjej uppger i en ny undersökning att de haft ätstörningar senaste året.

Siffrorna presenteras i Rädda Barnens landsomfattande undersökning ”Ung röst”. Nära 25.000 barn och ungdomar har i en enkät fått svara på en rad frågor om sin situation i skolan och privat. Bland svaren sticker några siffror ut. Var fjärde uppger att de fått kränkande meddelanden på nätet. En tjej av tio har råkat ut för att en vuxen kontaktat dem på nätet och velat prata om sex, men framför allt – 17 procent av tjejerna uppger att de haft ätstörningar.

– Det är ganska oväntat och högre än i tidigare undersökningar som gjorts. Det här behöver man titta närmare på, säger Inger Ashing, ordförande för Rädda Barnen.

I Sverige brukar andelen som lider av ätstörningar uppskattas till 1–2 procent. Att andelen är betydligt högre i Rädda barnens rapport kan bero på att fler drabbats av ätstörningar. Men mest troligt är att den stora skillnaden beror på att det är barnen själva som bedömt att de har ätstörningar, inte en läkare.

Även Erika Nyman Carlsson, forskningssamordnare vid Capio Anorexi Center i Stockholm, reagerar på siffran.

– Det är anmärkningsvärt. Samtidig ser vi en ökning, så det förvånar mig inte.

Under de åtta år hon arbetat på kliniken märks två trender: patienterna blir allt fler och problemen uppträder allt tidigare.

– Det har funnits fall där man redan vid 7–8 års ålder velat förändra sin kropp och banta, säger hon.

Varför barn och ungdomar, företrädesvis flickor, drabbas av ätstörningar är en fråga som inte har något konkret svar, enligt Erika Nyman Carlsson. För några kan bakgrunden vara traumatiska upplevelser, för andra samhällets kvinnobild.

– Det som är en röd tråd för alla är att man har en låg självkänsla och man kan fastna i ett destruktivt beteende.

Just det gällde för Malin Rosén, 20, uppvuxen i skånska Sösdala. För henne fanns det under tonåren en evig önskan om att få uppmärksamhet, framför allt från killarna.

– Jag testade olika dieter men en sommar fick jag höra från en kille att jag var "liten och tjock". Då bestämde jag mig att ta det på allvar och banta på riktigt, säger hon.

På en diet, ibland bestående av mjölk och enbart äpplen, hamnade Malin i en destruktiv spiral som pågick i tre års tid innan hon kom till barn- och ungdomspsykiatrin.

– Vissa dagar orkade jag knappt ta på mig kläderna, pulsen var så låg och jag höll på att svimma. Jag blev rädd men att jag ville leva gjorde att jag tog mig igenom det, säger hon.

Malin Rosén är nu ett bevis för att det går att ta sig ur sjukdomen. Numera föreläser och arbetar hon som mental coach för tjejer i liknande situationer.

– Jag har inte läst mig till vad de upplever utan har själv varit där, säger hon.

– Samtidigt finns det ett stort mörkertal.

Undersökningen visar också att 13 procent av barnen är oroliga för att familjens pengar inte ska räcka till. Oron är vanligare bland tjejer än bland killar – 18 respektive 9 procent.

6 procent av barnen uppger att de behövt avstå någon aktivitet i skolan under det senaste året på grund av att det kostat pengar.

På frågan om var barn känner sig trygga svarade 7 procent att de inte alltid kände sig trygga i sitt hem. 5 procent svarade att de oftast gör det och 2 procent svarade att de sällan gör det. 3 procent oroar sig för att bli utslängda hemifrån. 2 procent oroar sig för att bli utvisade ur landet.

Fakta: Rapporten i siffror

24 procent uppger att de fått kränkande meddelanden på nätet.

23 procent känner sig sällan eller aldrig trygga i kollektivtrafiken på kvällstid.

21 procent har under det senaste året känt sig mobbade eller kränkta.

20 procent av tjejerna är oroliga för att skada sig själva.

17 procent av tjejerna har haft ätstörningar under det senaste halvåret.

11 procent av tjejerna har råkat ut för att en vuxen kontaktat dem på nätet och velat prata om sex.

4 procent har under det senaste året oroat sig för att bli vräkta.

TT