Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Att inte arbeta kan vara mer moraliskt”

Foto: Roger Turesson
Till dig som solbränd men ångestfylld nu åter kliver in på jobbet kommer sociologen Roland Paulsen med tröst. ” Att dra sig undan arbetsuppgifter kan vara mer moraliskt än att utföra dem”, säger han.

Aldrig ter sig arbetslivet så hotfullt och påträngande som efter en lång och vederkvickande semester. Men det går att kombinera arbete och fritid – bara man har ett tillräckligt meningslöst jobb.

– Människan är skapande till sitt väsen och kan fylla dötiden på jobbet med sådant som känns mer angeläget, säger Roland Paulsen, forskare på sociologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Vad som händer när arbetet blir ett självändamål har han analyserat i boken ”Arbetssamhället” som ges ut inom kort. Han frågar sig vad vitsen är med att jobba åtta timmar om dagen och tycker att politikerna är fel ute när de slåss om att generera flest arbetstillfällen.

”Jag finner viljan att skapa arbete underlig, för att inte säga absurd”, står det i bokens inledning.

Sedan 1930-talet har produktiviteten i Sverige mer än femdubblats, utan att arbetstiden minskat. Att ekvationen ändå går ihop beror på att mer och mer arbete är tomt på innehåll, anser han.

– Utöver arbetets inkomstbringande funktion kan det ofta vara svårt att se vad det tjänar till.

Roland Paulsen skiljer mellan yrkesgrupper som verkligen utför något, som till exempel gatsopare och sjuksköterskor – och den kader av tjänstemän och experter som blivit allt större med åren. Utvecklingen återspeglas i lönesättningen.

– Den som tjänar mest är i regel den som producerar minst.

Att man skulle ha en skyldighet gentemot sin arbetsgivare att producera maximalt är en ganska ny företeelse, konstaterar Roland Paulsen. På Aristoteles tid ansågs arbete snarare vara något skämmigt, och under den amerikanska bilindustrins tidigaste år var det naturligt att kämpa emot företagsledningen.

– I dag är makten osynlig och manipulativ. Förr åt anställda och arbetsgivare i skilda matsalar, nu går man på puben med chefen.

Idén till sin forskning fick han under långa händelselösa nätter när han jobbade som spärrvakt vid Mälarhöjdens tunnelbane­station i södra Stockholm i början av 2000-talet. Med blott ett 20-tal biljetter att stämpla varje natt hade han gott om tid att läsa sina sociologikurser.

– SL är en jättefin institution. Jag råder alla studenter att hitta ett sådant jobb.

Under sin tid som forskare har Roland Paulsen intervjuat en rad personer med luft i sin arbetsdag. Till de mer undersysselsatta hörde en banktjänsteman som jobbade heltid men bara ägnade en kvart om dagen åt sitt jobb.

– När han hade läst alla Herman Lindqvists krönikor i Aftonbladet var han så uttråkad att han gick till sin chef och sa att han inte kunde fylla arbetstiden. Då blev tjänsten omvandlad till halvtid men han fick ändå inga arbetsuppgifter.

Vissa yrken, till exempel inom vapenindustrin, är direkt skadliga, anser Roland Paulsen. Andra är visserligen inte skadliga, men inte heller särskilt nödvändiga. Därför är det helt okej för en telefonförsäljare att hålla sig undan om den produkt som saluförs inte bidrar till männi­skors välbefinnande, menar han.

Inte ens det egna skrået undgår Roland Paulsens analys.

– Om vi sociologer försvann skulle nog det mesta rulla på rätt bra ändå, säger han.

Roland Paulsens exempel på skadliga och nödvändiga yrken

* Skadliga ­arbeten: vapeningenjör, daytrader, legosoldat, skräpmatsdistributör, tobaksproducent.
* Ej skadliga men inte heller särskilt nödvändiga arbeten: reklammakare, telefonförsäljare, fastighetsmäklare, nagelskulptör, sociolog.
* Nödvändiga arbeten men bara som samhället är organiserat i dag: nationalekonom, advokat, revisor, personaladministratör, sakkunnig på departement.
* Nödvändiga, viktiga och producerande arbeten: läkare, sjuksköterska, gatsopare, lärare, lokförare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.