Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Att tala med utomjordingar på utomjordingars vis

Går det att förstå ett språk som är utvecklat av främmande varelser på en främmande planet? I filmen ”Arrival” hänger jordens framtid på att lingvisten Louise Banks lyckas kommunicera med utomjordingar.

– Jag vill att du översätter det här åt mig, säger överste Weber.

Han sitter i lingvisten Louise Banks kontor och spelar upp en ljudfil med något som låter som brus, vågskvalp eller de ljud som valar använder för att kommunicera under vatten. Främmande rymdskepp har anlänt till jorden, och inspelningen kommer från amerikanska militärens möte med varelserna ombord.

– Hör du några ord? Meningar? Vad kan du säga om detta? frågar överste Weber.

– Jag kan säga att det är omöjligt att översätta från en ljudinspelning. Jag skulle behöva vara där och träffa dem, säger Louise Banks.

I filmen ”Arrival”, som har svensk premiär om några veckor, måste hon övertyga militären och landets ledare om att det kommer att ta lång tid och mycket arbete innan de kan tala med varelserna från rymden och ställa den stora frågan: ”vilket är ert syfte med att komma till jorden?”

– Det skulle krävas tusentals timmar av gemensamt umgänge för att förstå deras språk, precis som primatologer behöver observera apor i tusentals timmar för att förstå hur de kommunicerar, säger David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

Han är engagerad i flera forskningssamarbeten om hur vi skulle kunna utbyta information med andra intelligenta varelser. Får vi besök av utomjordingar kan vi förutsätta att de har ett språk, menar han.

– Om de upptäckt oss och lyckats komma hit så har de utvecklat avancerad teknik, och dessutom överlevt som civilisation utan att spränga sig själva i luften. Då har de skapat ett samhälle som är hållbart och där de kan samarbeta. För att lyckas med det måste de ha en avancerad språklig förmåga, säger Dunér.

Ändå skulle det vara svårt att kommunicera med dem.

– Vi kommer inte vara biologiskt besläktade. Våra kroppar och hjärnor är anpassade efter miljöbetingelserna på jorden, men de kan komma från en planet med annan gravitation, annan atmosfär och andra ljusförhållanden, och vara anpassade till den. Det är osannolikt att vi skulle likna varandra, säger David Dunér.

Vi har en lång erfarenhet från historien av att stöta på okända språk, men då har de talande ändå alltid varit människor, och haft liknande beteenden.

– Med utomjordingar delar vi ingen historia alls, varken den evolutionära eller den kulturella. Hur ska vi komma över att vi inte har något gemensamt? Det skulle förmodligen vara mycket lättare att lära sig prata med en hund, eller med en delfin, som vi delar biologisk historia med. Hunden har vi ju dessutom levt tillsammans med i tusentals år, säger David Dunér.

Den klassiska tanken är att matematiken måste vara densamma. Ett plus ett borde vara två i hela universum, och har de avancerad teknik måste de förstå fysik och därmed matematik.

I filmen får Louise Banks samarbeta med fysikern Ian Donnelly, som börjar med att säga att hon har fel om att språk skulle vara förutsättningen för en civilisation.

– Grundvalen för civilisationen är inte språket. Det är vetenskapen, säger han, och radar upp alla frågor han vill ställa till de utomjordiska besökarna.

– Vi kanske bara skulle prata med dem innan vi börjar bombardera dem med matematikproblem, svarar Louise Banks.

Foto: I filmen ”Arrival” får lingvisten Louise Banks samarbeta med fysikern Ian Donnelly för att tolka utomjordingarnas språk. Foto: Sony Pictures

– Den klassiska tanken är att matematiken måste vara densamma. Ett plus ett borde vara två i hela universum, och har de avancerad teknik måste de förstå fysik och därmed matematik, säger David Dunér.

Uppfattningen att kontakt med en främmande civilisation måste börja med matematik finns till exempel i boken ”Kontakt” av Carl Sagan, som blev film 1997. Där får forskarna en signal med de 261 första primtalen från utomjordingarna.

– Idén kommer från naturvetare som förutsätter att matematik är universellt. Men jag och andra med mig har kritiserat tanken. I stället måste vi fråga oss hur språk har kommit till och varför vi har kommunikation, säger David Dunér.

Det är grundläggande inom lingvistiken att det är skillnad på innehåll och uttryck.

– Förmodligen skulle vi uttrycka även matematiken på väldigt olika sätt. Språket är en produkt av vår kulturs historia, säger David Dunér.

En främmande civilisations språk behöver inte bestå av ljud vi kan uppfatta eller återge.

– Det finns inget som tyder på att de skulle använda den sortens ljud som vi har. De kanske kommunicerar med morseliknande klickanden, gester, radiovågor eller med olika färger, precis som vi utstrålar ljud i olika frekvenser när vi talar, säger Arthur Holmer, docent i språkvetenskap vid Lunds universitet.

Först måste vi skilja på vad som är språk, och vad som kan vara biologiska processer, som varelsernas sätt att andas. Sedan behöver vi hitta den centrala delen i kommunikationen.

– Vi skulle förmodligen gestikulera väldigt mycket när vi försöker prata med dem. Då kanske inte utomjordingarna förstår att det är ljudet som är det viktiga eftersom gesterna kan vara enklare att lägga märke till, säger Arthur Holmer.

Nästa steg blir att leta efter återkommande inslag i språket.

– När man möter ett nytt språk vet man inte var det börjar och var det slutar. Då får man leta efter regelbundenheter och hoppas att de betyder något. Men det är inte enkelt. Går man igenom en svensk text är de vanligaste orden förmodligen ”den” och ”och”, och det är inte lätt att förklara och förstå vad de betyder, säger Arthur Holmer.

Så småningom går det förhoppningsvis att sätta in regelbundenheterna i ett sammanhang och se hur de används.

– Man behöver inte veta vad ”goddag” betyder för att börja använda det som alla andra. Man får försöka kartlägga så mycket om möjligt av deras språk och hitta signaler som alltid verkar förekomma i vissa sammanhang, säger Artur Holmer.

Han jämför med att tolka gamla inskriptioner på utdöda språk. Då vet vi att det är språk som talats av människor, och kan ofta gissa vilket syfte texten hade: om det är en gravinskription eller minneshjälp.

– Med utomjordingar har vi å andra sidan möjlighet att testa det vi tror vi kommit fram till och få reaktioner. Vi kan ju inte rikta våra gissningar om sumeriskan tillbaka till sumererna, säger Arthur Holmer.

Jag hoppas det sker under min livstid. Det kommer att vara den roligaste utmaning som någon lingvist någonsin har haft.

Det är avgörande om utomjordingarna själva är ute efter att kommunicera med oss.

– Två slaktare som pratar om en gris är inte intresserade av att grisen ska förstå vad de säger. Om de riktar sig mot oss och känner igen oss som intelligenta varelser får vi utgå ifrån att de vill ha kontakt och att de vill hjälpa oss på traven, säger Arthur Holmer.

Att få kontakt med utomjordingar är något Arthur Holmer verkligen ser fram emot.

– Jag hoppas det sker under min livstid. Det kommer att vara den roligaste utmaning som någon lingvist någonsin har haft, säger han.

Men det är svårt att veta vilka konsekvenserna skulle bli för mänskligheten.

– De erfarenheter vi har av möten mellan olika civilisationer på jorden är inte så lovande. Urbefolkningen i Australien skulle nog ha föredragit att européerna aldrig hade hittat dit, säger Arthur Holmer.

David Dunér är inte säker på att det är möjligt att förstå ett utomjordiskt språk.

– Vi vet hur svårt det är att bara kommunicera människor emellan. Detta blir en mycket större utmaning, säger han.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.