Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Att tvista kan bli dyrare

Domstolsverket föreslår höjda domstolsavgifter. Blir det verklighet hotas rättssäkerheten, varnar jurister.

–  Det riskerar att tillintetgöra konsumentskyddet och göra att näringsidkare kan bete sig som de vill, säger juristen Peter Hellman.

Förenklade tvistemål, så kallade FT-mål eller småmål, infördes som en demokratireform på 1970-talet. Mårten Schultz, professor i civilrätt, berättar att syftet var att öppna domstolarna för ”små konsumenter”.

– Att göra domstolarna tillgängliga för vanliga människor, när David vill ta sig an Goliat, förklarar han.

FT-mål rör som högst belopp upp till cirka 22 000 kronor och handlar oftast om konsumenttvister eller brott som ger ett mindre skadestånd. Förlorar du en vanlig tvist blir du skyldig att ersätta vinnarens rättegångskostnader. I ett FT-mål handlar detta om små summor, eftersom tanken är att parterna ska ha möjlighet att föra process utan juridiskt biträde i dessa mål, och därav inte kan hamna i en situation där flera timmar av dyra advokatarvoden måste ersättas.

Domstolsverket har på regeringens uppdrag utrett ansökningsavgifterna till domstolarna och kommit fram till att de bör höjas.

– Det är väldigt små kostnadsrisker att driva småmål. Men det krävs att ansökningsavgifterna inte är för höga och kommer de att hamna där förslaget ligger, kommer det effektivt döda möjligheten att gå till domstol mot Elgiganten eller näthataren, tror Mårten Schultz.

För FT-mål är kostnaden i dag 450 kronor. Den summan föreslås höjas till 1 900 kronor.

Förslaget har varit ute på remissrunda och bereds just nu på justitiedepartementet.

– Remisstiden gick ut den 15 maj och man har tittat på svaren, men det finns inget datum satt för något beslut, säger Jeanette Mattsson, biträdande pressekreterare hos Beatrice Ask.
Mårten Schultz är väldigt kritisk till förslaget, som han tycker har ”flugit lite under radarn”.

– Tänk dig att du har köpt en mobil som inte fungerar och affären vägrar ta tillbaka den. Telefonen kostade 3 000 kronor, då skulle du inte ta en risk på 2 000 kronor för att få tillgång till domstolens prövning. I praktiken blir det en väldigt stor inskränkning.
Peter Hellman är jurist på en advokatbyrå och har samma farhågor.

– Redan 450 kronor har en viss avhållande effekt. 1 900 kronor kommer att innebära att folk hellre struntar i att väcka talan och det gör att näringsidkare kan bete sig lite som de vill, säger han.

Syftet med höjningen vad gäller just FT-målen, är enligt Domstolsverkets rapport att verka ”avhållande på obefogade tvister”.

– Det nuvarande avgiftssystemet saknar koppling till domstolens arbetsinsats och till kostnaderna för de olika målen och ärendena. Till detta kommer att de ansökningsavgifter som vi tar ut i Sverige vid en europeisk jämförelse är mycket låga, säger Barbro Thorblad, generaldirektör vid Domstolsverket.

Men Peter Hellman saknar konsumentperspektivet och tycker att det är viktigare att ge människor tillgång till domstolarna än att avskräcka de parter som tar resurser genom att driva obefogade mål.

– Det är en objektivt liten höjning, men för en konsument blir det ett jättestort steg att ta. För en barnfamilj är det mycket pengar med 5 000 kronor för en tv. Kommer man inte ha råd att åtgärda problemet om den är trasig och säljaren vägrar betala, blir det galet ur rättssäkerhetssynpunkt.

Ett annat alternativ för just konsumenttvister är Allmänna reklamationsnämnden, ARN.

– Men det är inte samma sak att processa där. En dom kan verkställas, medan ARN:s beslut och rekommendationer är just rekommendationer. Det finns många företag som helt enkelt struntar i att rätta sig efter vad ARN säger.