Kvinnodagen

- Som tjej får man fortfarande inte vara alltför självständig och kaxig, då framstår man inte som tillräckligt attraktiv i killarnas ögon, konstaterar Fanny Ambjörnsson, socialantropolog och genusforskare vid Stockholms universitet.

Varje generation har förstås stått inför sina utmaningar. Det visar DN:s genomgång och intervjuer med kvinnor födda under olika decennier på de följande uppslagen.

Många kvinnor födda på 1930-talet var hemma tills barnen börjat skolan. I dag lever de på låga pensioner. 40-talistgenerationen blev "försökskaniner", för allt från kvinnlig frigörelse till första generationens starka p-piller och östrogenbehandling. 60-talisterna föddes rakt in i folkhemmets guldålder, men väcktes abrupt till verkligheten av 1990-talets ekonomiska kris.

I 30-talisternas barndom var hembiträde fortfarande ett vanligt kvinnoyrke. Själva gick många 30-talister tillbaka ut i arbetslivet först när barnen blivit lite äldre, ofta på lågt kvalificerade jobb. En del skaffade sig förstås högre utbildning och ett karriäryrke. Men från arbetarklassen försvinnande få. Fram till grundskolereformen 1962 och studielånets ankomst kom inte mer än någon enstaka procent av gymnasiestudenterna från arbetarhem.

När revolutionsandan och den rödstrumpebeklädda kvinnorörelsen dundrade in i skiftet 60/70-tal hade de flesta 30-talister fullt upp med familjeliv. Därför tog de inte lika aktiv del i 70-talets kvinnokamp som 40- och 50-talisterna. Däremot bidrog tidens nya frihetsvindar till allt fler skilsmässor, där kvinnor som "bara" varit hemma med barn ofta förlorade stort ekonomiskt.

Kvinnor födda i slutet av 30-talet och på 40-talet blev från 60-talets start "försökskaniner" för all möjlig kvinnomedicinsk behandling, påpekar kvinnoforskaren Yvonne Hirdman vid Stockholms universitet. De första, alltför starka p-pillren, och senare östrogenbehandlingarna mot klimakteriebesvär.

- Det är faktiskt ett under att vi i dag står på våra darriga små tantben, skrockar Hirdman, född 1943.

Också när det gäller kvinnans frigörelse har 40-talisterna prövat sig fram. Före den kollektiva kvinnorörelsen handlade det mer om individuell kvinnlig frigörelse.

- När jag var 18 ville jag inte
associera mig med andra kvinnor, säger danska Drude Dahlerup, född 1945, också hon forskare
vid Stockholms universitet.

- De var ju hemmafruar, inte som jag. Jag tyckte att jag jobbade bäst ihop med män, det var så man kom fram. Men tio år senare tyckte jag ju att det där var pinsamt. Då var det kvinnokollektivet som gällde.

Kvinnor skulle uppnå jämställdheten med samlade ansträngningar. Det personliga var politiskt.

I början av 1990-talet följde Drude Dahlerup upp vad som hänt med en grupp "rödstrumpor". Då stod de inte längre på barrikaderna, och gick inte längre på möten. Men alla var fortfarande feminister, i hushållsarbetet med familjen, och i yrken som sjuksköterska och lärare.

50-talisterna beskrivs ofta som "de duktiga flickorna", de första som på bred front försökte förena familj och karriär. Deras dilemma var bristen på förebilder: skulle man identifiera sig med sin hemarbetande, bullbakande mamma i ett idylliserat barndomens 50-tal? Eller med sin heltidsarbetande pappa? Att försöka likna båda ledde många till randen av utbrändhet.

Medan 40-talisterna var rebeller som slogs för förändring gick många 50-talister in i vuxen- och yrkesliv invaggade i föreställningen att allt var möjligt och könen redan jämställda. Verkligheten blev en kalldusch.

60-talisterna föddes då det svenska folkhemmet stod i zenit.

- Det är en i många avseenden lycklig generation, konstaterar Yvonne Hirdman.

Deras barndom präglas av jämlikhetsretorik och -politik, ostörd av dagens mediebrus. Och 60-talistkvinnorna är de första som under sin tonårstid har tillgång till fri abort. Samtidigt var sena 60-talister den första generation som redan i tonåren konfronterades med det nya aids-hotet.

Åtminstone i storstäderna väntade många 60-talister med att skaffa barn tills de var mellan 30 och 40 år. Också karriärmässigt var en hel del sena i starten. Många varvade perioder av extrajobb på posten och i vården med halvårslånga resor jorden runt. En livsstil som plötsligt tog slut i och med det tidiga 1990-talets ekonomiska kris.

70-talisterna kom ut på arbetsmarknaden just i höjd med 90-talets allmänna åtstramning.

- Vi gick rakt ut i åtgärder, säger 70-talisten Fanny Ambjörnsson lite ironiskt.

Fler valde att studera längre och vänta med att skaffa barn. Dessutom hände något nytt. Även lågutbildade kvinnor som i tidigare lågkonjunkturer födde barn tidigt reagerade på samma sätt: utan arbete inga barn.

Dagens unga kvinnor, födda på 80- och 90-talen, tar det ofta för självklart att de kan lyckas, och att en kvinna är fullständigt självständig och ansvarig för sitt eget liv.

Samtidigt konfronteras de sedan barnsben med en verklighet där det gäller att vara både sexig, smal och snygg för att räknas. Kraven på självständighet kolliderar med en slags gammaldags kvinnlighetens glastak, om än i mer sexualiserad form. En värld där många till och med slutat reagera när någon kallas "hora" i skolan.

Den schizofrena kvinnobilden gör en del till stentuffa feminister, andra känner sig förvirrade och utsatta.

Unga tjejer har utvecklats till ett eget problemområde, konstaterar Fanny Ambjörnsson. All medieuppmärksamhet på deras utsatthet, utseendepress, anorexiproblem och självdestruktivitet har i vissa grupper lett till förväntningar på att man som normal ung tjej "ska" tycka illa om sin kropp, vara självkritisk och kontrollerad, ha ätstörningar, ja kanske till och med skära sig i armarna och ha gjort något självmordsförsök.

Hur ska det då gå för de små flickor som är födda efter millennieskiftet?

- Rent objektivt kan man säga att det aldrig funnits så många möjligheter för kvinnor som i dag, säger Yvonne Hirdman.

- Skulle jag födas på nytt i dag skulle jag välja att födas som tjej. Vi har alla möjligheter. Men den där tilliten till att allt hela tiden är på väg att bli bättre i det stora moderna projektet, den finns förstås inte längre där.

• Dela med andra
  • Facebook
  • Digg
  • Stumble Upon
  • Del.icio.us
  • Pusha
• Rätta artikeln
•  Textstorlek
• Tipsa
• Skriv ut