Lungorna utvecklas fram till arton års ålder. Mest växer de mellan tio och arton år. Hittills har det saknats vetenskapliga bevis för att friska barn som utsätts för luftföroreningar i stadsmiljö får bestående skador på lungorna.
Men nu visar resultaten från en amerikansk studie på 1.759 barn att lungorna tar skada på ett sätt som försämrar barnens hälsa för resten av livet. Den publiceras i dagens nummer av New England Journal of Medicine.
- Biltrafiken är den huvudsakliga källan till de skadliga ämnena, och den skada de åstadkommer är inget som försvinner eller går tillbaka med åldern, säger Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin i Stockholm.
Forskarna har följt barnen från tio till arton års ålder och mätt deras lungfunktion en gång om året. Barnen var bosatta i tolv olika kommuner i Kalifornien med varierande grad av luftföroreningar.
- Det mest överraskande är att man ser så tydliga effekter vid förhållandevis låga nivåer av luftföroreningar. Flera av kommunerna har en luft som är jämförbar med Stockholmsluften när det gäller partiklar och kvävedioxid, säger Göran Pershagen.
Studien visar att skadorna blir mindre ju renare luften är, men det finns ingen "säker" nivå där luftföroreningarna inte har någon skadlig effekt på lungorna.
- Dessutom drabbas en stor del av befolkningen, inte bara vissa riskgrupper, som till exempel astmatiker eller barn med nedsatt immunförsvar, säger Göran Pershagen.
Dålig lungkapacitet var fem gånger vanligare hos de artonåringar som bodde i de kommuner som hade högsta halterna av luftföroreningar. I de värsta områdena fick barnen lungskador som var lika allvarliga som de hos barn till rökande mammor.
Nedsatt lungkapacitet är i sin tur en känd riskfaktor som ökar dödligheten i både lungssjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar.
Störst inverkan på lungfunktionen hade små luftburna partiklar med en diameter på mindre än 2,5 mikrometer.
- Äldre fordon som fortfarande rullar på våra vägar och dieselavgaserna är en viktig källa till sådana fina partiklar, säger Göran Pershagen.
Sedan tidigare är det känt att inandningsbara partiklar kan irritera luftvägarna men också att de ökar risken för hjärt-kärlsjukdom och för tidig död. Vissa av partiklarna är också cancerframkallande.
I Sverige överskrids gränsvärdena för partiklar som är mindre än 10 mikrometer inte bara i Stockholm och andra starkt trafikerade storstadskärnor utan också längs trafikleder i andra delar av landet.
Den amerikanska studien visar också ett starkt samband mellan kvävedioxidhalten och lungfunktionen hos barnen. Halten av kvävedioxid används ofta som mått på hur förorenad luften är i trafikerade områden.
I till exempel Stockholm står biltrafiken för cirka hälften av utsläppen av kvävedioxid.
- En förkylning blir svårare hos personer med nedsatt lungfunktion, och sjukdomen varar längre, säger professor James Gauderman som lett studien.