De senaste åren har allt fler kommuner och skidklubbar krävt dagsavgift eller säsongskort av skidåkare som använder preparerade skidspår. Kommunerna pekar på kostnaderna för spårunderhållet. Friluftsvänner varnar för att avgifterna är ett intrång i allemansrätten.
I Orsa kommun finns skidmeckat Grönklitt. Vd:n Torbjörn Wallin berättar stolt att man gått från 22 miljoner kronor i omsättning till 75 miljoner kronor på fem år. Målet är 150 miljoner om fyra år.
– Vi var först med att ta betalt. Det har vi gjort med framgång, samtidigt som vi investerat miljontals kronor i längdskidåkningen, säger Torbjörn Wallin.
Han är övertygad om att fler kommer att ta ut avgifter. Satsningen har fått skidåkare att vallfärda till kommunen.
– Det är en överlevnadsfråga för många med större anläggningar, säger Torbjörn Wallin.
Grannkommunen Mora sneglar avundsjukt på Orsas framgång och redan i fjol ville kommunen ta ut avgifter för längdskidåkarna i Hemus. Men pensionären och tidigare fullmäktigeledamoten Arne Pettersson (S) satte en käpp i hjulet och överklagade beslutet till länsrätten som inte avgjort fallet än.
– Allemansrätten är så pass viktig att man inte kan ta ut avgifter hur som helst. Dessutom ligger spåren i ett naturreservatområde, säger Arne Pettersson.
Förutom länsrätten kommer också Naturvårdsverket att granska Morafallet när man gjort en större översyn av avgiftsfrågan. Det finns inget prejudikat och därför är rättsläget väldigt osäkert. Ingen kan säga vad som händer om en skidåkare struntar i att betala avgifterna och kör ut i spåren ändå.
– Frågan är vad som händer om någon blir tagen på bar gärning. Det är svårt att veta vad de ska bötfällas för eftersom ingen har utrett på vilken laglig grund avgifterna tas ut, och då blir sanktionsmöjligheterna än mindre, säger Nils Hallberg, jurist vid Naturvårdsverkets miljöenhet.
Någon som bygger ett hopptorn vid en badbrygga kan ta ut en avgift för att täcka kostnaderna. Men om det går att översätta till ett skidspår som går långa sträckor ute i naturen är osäkert.
– Allemansrätten nämns i grundlagen och är på så sätt starkt stadgad och det knuffar man inte på hur som helst, säger Nils Hallberg.
Friluftsfrämjandets generalsekreterare Bo Sköld vill ha tydliga riktlinjer.
– Vi vill bibehålla det rörliga friluftslivet, men vad händer om man börjar sätta upp staket kring spåren? Det finns också en folkhälsoaspekt som man måste ta hänsyn till, säger Bo Sköld och varnar för att utvecklingen med avgifter kan fortsätta till vandringsleder.
I dagarna fattade Skellefteå kommuns fritidsnämnd beslut om att avgiftsbelägga sina elljusspår.
– Vi har fått ett sparkrav på 9,2 miljoner 2010 och måste öka intäkterna, säger nämndordförande Leif Öberg (S), som väntar spänt på Naturvårdsverkets utlåtande.
– Vi hoppas att man ser elljusspåren som en idrottsanläggning, säger Öberg.
Men det finns skeptiker även bland skidentusiaster. Ordföranden i Västerbottens skidförbund, där Skellefteå ingår, är förvånad över kommunens tilltag.
– Det är en brännande fråga och jag anser att det är relativt billigt med skidspår. Ska man även ta ut avgifter på andra områden, för att man plogar trottoarerna? säger Gunnar Gustafsson.