Avgift för längdspår kanske inte okej

Publicerat 2009-11-26 00:02

Foto: Ulf Palm Grönklitt i Orsa tar 40 kronor för en dag, eller 365 kronor per säsong, för åkning i preparerade spår.

Allt fler kommuner tar ut avgifter av längdskidåkare som använder preparerade skidspår. Det kan strida mot allemansrätten. Därför kommer Naturvårdsverket före årsskiftet med ett utlåtande som kan få stora konsekvenser för friluftsvänner och skidåkare i landet.

Skriv ut Tipsa Textstorlek

120 kommentarer
0 Bloggar

Läs mer

De senaste åren har allt fler kommuner och skidklubbar krävt dagsavgift eller säsongskort av skidåkare som använder preparerade skidspår. Kommunerna pekar på kostnaderna för spårunderhållet. Friluftsvänner varnar för att avgifterna är ett intrång i allemansrätten.

I Orsa kommun finns skidmeckat Grönklitt. Vd:n Torbjörn Wallin berättar stolt att man gått från 22 miljoner kronor i omsättning till 75 miljoner kronor på fem år. Målet är 150 miljoner om fyra år.

– Vi var först med att ta betalt. Det har vi gjort med framgång, samtidigt som vi investerat miljontals kronor i längdskidåkningen, säger Torbjörn Wallin.

Han är övertygad om att fler kommer att ta ut avgifter. Satsningen har fått skidåkare att vallfärda till kommunen.

– Det är en överlevnadsfråga för många med större anläggningar, säger Torbjörn Wallin.

Grannkommunen Mora sneglar avundsjukt på Orsas framgång och redan i fjol ville kommunen ta ut avgifter för längdskidåkarna i Hemus. Men pensionären och tidigare fullmäktigeledamoten Arne Pettersson (S) satte en käpp i hjulet och överklagade beslutet till länsrätten som inte avgjort fallet än.

– Allemansrätten är så pass viktig att man inte kan ta ut avgifter hur som helst. Dessutom ligger spåren i ett naturreservatområde, säger Arne Pettersson.

Förutom länsrätten kommer också Naturvårdsverket att granska Morafallet när man gjort en större översyn av avgiftsfrågan. Det finns inget prejudikat och därför är rättsläget väldigt osäkert. Ingen kan säga vad som händer om en skidåkare struntar i att betala avgifterna och kör ut i spåren ändå.

– Frågan är vad som händer om någon blir tagen på bar gärning. Det är svårt att veta vad de ska bötfällas för eftersom ingen har utrett på vilken laglig grund avgifterna tas ut, och då blir sanktionsmöjligheterna än mindre, säger Nils Hallberg, jurist vid Naturvårdsverkets miljöenhet.

Någon som bygger ett hopptorn vid en badbrygga kan ta ut en avgift för att täcka kostnaderna. Men om det går att översätta till ett skidspår som går långa sträckor ute i naturen är osäkert.

– Allemansrätten nämns i grundlagen och är på så sätt starkt stadgad och det knuffar man inte på hur som helst, säger Nils Hallberg.

Friluftsfrämjandets generalsekreterare Bo Sköld vill ha tydliga riktlinjer.

– Vi vill bibehålla det rörliga friluftslivet, men vad händer om man börjar sätta upp staket kring spåren? Det finns också en folkhälsoaspekt som man måste ta hänsyn till, säger Bo Sköld och varnar för att utvecklingen med avgifter kan fortsätta till vandringsleder.

I dagarna fattade Skellefteå kommuns fritidsnämnd beslut om att avgiftsbelägga sina elljusspår.

– Vi har fått ett sparkrav på 9,2 miljoner 2010 och måste öka intäkterna, säger nämndordförande Leif Öberg (S), som väntar spänt på Naturvårdsverkets utlåtande.

– Vi hoppas att man ser elljusspåren som en idrottsanläggning, säger Öberg.

Men det finns skeptiker även bland skidentusiaster. Ordföranden i Västerbottens skidförbund, där Skellefteå ingår, är förvånad över kommunens tilltag.

– Det är en brännande fråga och jag anser att det är relativt billigt med skidspår. Ska man även ta ut avgifter på andra områden, för att man plogar trottoarerna? säger Gunnar Gustafsson.

Mikael Bondesson

mikael.bondesson@dn.se

Kommentarer(120)

Visar 1-10 av 120. Per sida:

Vägra lyssna på pöbeln tills de fattar att det är allemansrätten som gäller. Bötning och ofredande hör inte hemma i den svenska naturen.

G Bystander, 11:41, 30 november 2009. Anmäl

Om vi skidåkare hänvisar till allemansrätten för att åka avgiftsfritt, då kommer även folk som promenerar mitt i spåren att hänvisa till samma rättigheter. Förra vintern bad jag en gående med barnvagn och hund att inte gå mitt i maskinpreparerade konstsnöspår. Den gående hänvisade till allemansrätten och fortsatte gå stampande i spåret. Kommunen står för prepareringen på friluftsgården och personalen gjorde en jämförelse i lokaltidningen, med att gå i preparerade skidspår och gå över en fotbollsplan mitt under pågående träning. Om man jämställer preparerade skidspår med anläggningar, så kanske spåren blir ”fredade”. I Stockholmsområdet är det ibland mer gående i spåren än skidåkare. Snön ligger inte så länge och spåren få, men ändå så kan inte folk respektera spårpreparering.

Johan, 23:39, 26 november 2009. Anmäl

Ja. Du har sagt det och jag håller med. Det är det artickeln handlar om. Mitt förtydligande angående allemansrätten var riktat till signaturen "problem att ta betalt", och är fortfarande giltigt. Allemansrätten gör inte skillnad på privat och offentligt ägd mark.

Sven, 21:22, 26 november 2009. Anmäl

Ok. Fine. Men knäckfrågan är inte huruvida marken är komunal eller privatägd. Det görs som sagt ingen skillnad på det i allemansrätten.

Sven, 20:58, 26 november 2009. Anmäl

Frågan är om inte Kommunens rätt att bestämma över mark genom att ta ut avgifter för skidåkare kommer att Begränsas av just Allemansrätten. rättsläget osäkert säger artikeln och det kommer att avgöras i länsrätten och av naturvårdverket

Rättsläget, 20:52, 26 november 2009. Anmäl

Ett bättre förslag är att lägga dubbel moms på skidvalla.

Jernberg, 20:11, 26 november 2009. Anmäl

E
Menar du då att man bara skall ha rätt att åka skidor i den komun där man är skriven och betalar skatt?

Matte, 20:05, 26 november 2009. Anmäl

Problemet ligger i att vi faktiskt betalar skatt för att kommunen ska hålla spår. Det är en samhällsnytta som liksom andra samhällsnyttor bestäms av hur vi prioriterar våra gemensamma medel. Kan inte se att föreningar och andra som vill använda mark till spår för träning o dyl i övrigt ska ha rätt att vidgå allemansrätten.

E, 20:02, 26 november 2009. Anmäl

Komunens rätt att göra vad de vill med sin mark begränsas inte i allemansrätten. Det görs över huvud taget ingen skillnad på privat och offentligt ägd mark i allemansrätten.

Hallå här, 20:02, 26 november 2009. Anmäl

problemet kvarstår att Grönklitt AB borde betala för nyttjanderätten av marken då de tar betalt för de åkare som använder den, kommunen kan mycket väl ha gett sitt tillstånd, men vad säger att inte andra företag är intresserade av den nyttjanderätten, dessutom kan inte kommuner exploatera marker hur som helst med tanke på allemansrätt

problem att ta betalt, 19:54, 26 november 2009. Anmäl