Riksdagen beslutade på torsdagen att det kontroversiella förslaget om utökad avlyssning av tele- och datatrafik ska vila ett år. En majoritet röstade visserligen ja, men en minoritet kan alltid fördröja förslag som rör mänskliga fri- och rättigheter.
Röstsiffrorna i riksdagen blev 146-143. Men eftersom fem sjättedelar av de röstande måste säga ja för att lagförslag med möjliga integritetsproblem ska gå igenom blir det oppositionens så kallade vilandeförklaring som gäller. Delar av propositionen går också en ny rond i konstitutionsutskottet.
En enda riksdagsledamot följde inte blockröstningen: Fredrick Federley (c), som avstod i voteringen.
- Det var en otrolig vånda, säger Fredrick Federley till DN.se. Tre saker fattades för att förslaget skulle vara tillräckligt integritetssäkert. Samtidigt känner man lojalitet mot regeringen och partigruppen, så det var jättesvårt.
Federleys tre punkter är att Integritetsskyddskommitténs rapport ska vara klar innan lagförslaget läggs fram, att förslaget inte innehåller något integritetsråd som är oberoende av signalspaningsmyndigheten FRA och att civila som felaktigt fastnar i avlyssningsnätet ska meddelas och kunna få skadestånd.
Däremot är både Fredrick Federley och socialdemokraterna egentligen för att FRA (Förvarets radioanstalt, trots namnet en civil myndighet) får möjlighet att avlyssna elektronisk kommunikation även i kabel, i stället för som nu bara i "etern". Bara vänstern och miljöpartiet är emot av principiella skäl.
Bakgrunden till lagförslaget är att alltmer - i dag 98 procent - av tele- och datatrafiken över Sveriges gränser numera går i kabel. Regeringen menar därför att FRA:s möjligheter måste utökas, medan kritiker varnar för kraftiga ingrepp i den personliga integriteten.
Efter den ettåriga minoritetsbordläggningen kan lagförslaget drivas igenom med enkel majoritet i riksdagen.