Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Bara två kvinnor bland de tio högst betalda

Av regeringens tio bäst betalda chefer är bara två kvinnor – men bland de tio lägst betalda är sju kvinnor.

– Jag skulle ha den högsta lönen, säger Ange-les Bermudez-Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, som är den bäst betalda kvinnan.

Löneskillnaderna mellan män och kvinnor anställda i staten har minskat stadigt de senaste åren men problemet är fortfarande stort. Under 2012 hade kvinnor i genomsnitt 10,3 procent lägre lön, enligt en ny kartläggning av Arbetsgivarverket.

Även när regeringen själv anställer och bestämmer lönerna finns det fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor.

På regeringssammanträdet den 30 maj beslutade ministrarna om nya löner för drygt 200 chefer. Det handlar om generaldirektörer, myndighetschefer, landshövdingar, länsråd och andra toppchefer inom staten.

Dagens Nyheter har gått igenom besluten och kartlagt skillnaderna mellan män och kvinnor. 116 chefer var män och 109 kvinnor.

Den genomsnittliga lönen för samtliga 225 personer som ingick granskningen var 92 990 kronor. I snitt har kvinnorna 2 780 kronor lägre månadslön. Löneskillnaden omräknat i procent är lägre än vad den är för alla statligt anställda. Men vid en granskning av de riktigt högavlönande cheferna framträder delvis en annan bild.

Av de tio bäst betalda cheferna är bara två kvinnor. Angeles Bermudez-Svankvist är generaldirektör för Arbetsförmedlingen med 13 000 anställda. Hon ligger på and-ra plats i löneligan med 142 400 kronor i månaden.

– Jag tycker själv att jag skulle ha den högsta lönen med tanke på hur komplext och utmanade mitt uppdrag är, så jag tycker att det är tråkigt att vara tvåa, säger hon.

Högst lön av alla av regeringens chefer har Försäkringskassans Dan Eliasson.

– Vi är 13 000 anställda och kanaliserar mellan 400 och 500 miljarder kronor genom våra system. Det är ett utomordentligt stort ansvar som ligger ytterst på mig som ansvarig för verksamheten, säger han.

Dan Eliasson tror inte att det finns någon osaklighet i lönesättningen.

– Det ligger nog i strukturfrågan. Du ska inte fråga varför lönerna ligger som de gör utan hur det är med könssammansättning på de största myndigheterna, säger han.

Angeles Bermudez-Svankvist anser att hon åtminstone borde ha samma lön som Dan Eliasson.

– Våra myndigheter har de två tuffaste uppdragen i hela Sveriges statsapparat.

När Dan Eliasson tillträde tjänsten som generaldirektör för Försäkringskassan i oktober 2011 fick han 144 000 kronor i månaden, nu har han 147 000 kronor. Hans företrädare, Adriana Lender, hade 118 300 kronor.

– Min gissning är att jag hade varit myndighetschef för en stor myndighet tidigare, Migrationsverket, och jag hade fått väldigt god återkoppling för de insatser och resultat som åstadkommits. Om det är förklaringen eller inte, det får uppdragsgivaren svara på, säger han.

Ansvaret för myndigheterna delas mellan de olika departementen. Löneskillnaderna varierar också kraftigt och även andelen kvinnliga chefer på de myndigheter som lyder under respektive departement.

Störst är skillnaden på de myndigheter som lyder under justitiedepartementet. Där har kvinnor 81,7 procent av männens lön samtidigt som andelen kvinnliga chefer är 60 procent. Även hos de myndigheter och verk som lyder under näringsdepartementet är det stora skillnader, kvinnorna tjänar i genomsnitt 12 800 kronor mindre än sina manliga chefskolleger.

Hos socialdepartementets myndigheter, där länsstyrelserna ingår, är snittlönerna för manliga och kvinnliga chefer i princip identiska. Lägst snittlön har chefer tillsatta av kulturdepartementet. Kvinnorna tjänar 75 500 kronor i månaden, männen 82 500 kronor.

Civilminister Stefan Attefall, som ansvarar för frågan, vill inte kommentera de enskilda lönerna.

”Generellt bestäms de utifrån innehavarens personliga kvalifikationer och erfarenheter, myndighetens storlek och uppdragets utsatthet”, skriver han i en kommentar.

Fakta: Undersökning om topplöner

DN:s granskning bygger på regeringens beslut om löner till myndighetschefer. I granskningen ingår 225 personer. Generaldirektörer, universitetsrektorer, landshövdingar, länsråd och andra höga chefer där regeringen beslutar om anställning och lön ingår. Merparten av besluten kommer från regeringssammanträdet den 30 maj. I några fall, när personer nyligen tillträtt, handlar det om tidigare beslut.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.