Sverige

Barn berättar: Så hatas och kränks vi på nätet

Foto: Nicklas Thegerström

○ Barn hatar barn på nätet, varje dag. Tusentals kränkningar, hat och hot cirkulerar på anonyma forum.

○ Utsatta barn och unga som DN talat med känner sig svikna av både skolan och polisen. ”Vissa rektorer undviker att göra polisanmälan, de inte vill att skolan ska få dåligt rykte”, säger polisen Andreas Glingfors, som arbetar med näthat.

○ Just nu undersöker regeringens utredare möjligheten att göra forumen ansvariga för spridningen av nätmobbens hat.

”Döö ditt fula svin!!! Du är så ful så att ja vill spy!!”. Kommentarerna från den anonyma avsändaren fyllde hela trettonåriga My Schager­ströms konto på Ask.fm. En sajt som går ut på att vem som helst kan ställa en anonym fråga till någon annan på forumet.

Evelina Rova var tolv år när nätmobben nådde hennes chatt-app Kik. ”Hora HORA du ska dö av att jag slår ihjäl dig. Du är misslyckad som fan. Ful och fet”.

”Du ska gå och dö fuling”, skrev en okänd användare på fjorton­åriga Angelina Berges konto på samma forum.

De tre flickorna känner inte varandra. De bor i olika städer i Mellansverige, men beskriver trakasserierna och påhoppen de tagit emot på nätet på exakt samma sätt: vardagsmat.

Stiftelsen Friends nätrapport 2015, gjord av Sifo, visar att var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier. Att bli kallad hora i dag är så vanligt att ungdomar knappt reagerar längre.

Gränserna för vad de accepterar tänjs därför hela tiden, berättar polisen Andreas Glingfors som jobbar halvtid med att föreläsa om näthat.

Det omstridda frågeforumet Ask.fm pekas ofta ut som navet i hatmobben på nätet tillsammans med chatt-appen Kik. Ask har över 150 miljoner registrerade användare över hela världen.

På sin hemsida förklarar de varför anonymitet genomsyrar hela affärsidén:

”Tonåren är ofta en resa av självinsikt. Vi gör resan enklare genom att ge våra medlemmar möjlighet till anonymitet. Det främjar ohämmade, sanningsenliga samtal. Det uppmuntrar åsikter. Det bygger självförtroende”.

I själva verket har trakasserier som skickats mellan barn och unga på Ask.fm varit så pass grova att åtminstone fem svenska kommuner valt att helt blockera tillgången till Ask.fm på skolornas datorer.

Flera andra kommuner har haft frågan om en blockad uppe, men valt att avstå eftersom så många skolbarn ändå har egna mobiltelefoner med obegränsad tillgång till de kritiserade forumen.

Evelina Rova från Södertälje var tolv år när hon fick meddelanden från den okända avsändaren på Kik.

”Du måste banta, feta jävla hora BITCH”, följt av dödshot och en kort mening ”jag vet var du bor”.

Evelinas pappa tog bilder på inläggen och polisanmälde trakasserierna. Det blev kalabalik på skolan, berättar hon.

Flera andra klasskamrater hade fått liknande meddelanden och det spreds rykten om vem som låg bakom. Men intresset från polisen var svalt.

– Jag var fett rädd hela tiden och vågade knappt gå till skolan. Polisen verkade mest intresserad av om det hade skickats bilder från nån vuxen. Det som kallas groomning.

Utredningen lades ner och trakasserierna ebbade ut. Evelina Rovas mamma efterfrågade en krisplan eller åtminstone en handlingsplan för hur skolan hanterar näthat. Utan att få respons.

Skärmdump av meddelanden som tjejerna fått. 

Den senaste undersökningen från Skolverket visar att varannan lärare anser att de måste bli bättre på att förebygga kränkningar på nätet. Om skolorna inte gör tillräckligt för att skydda eleverna från kränkningarna kan de anmälas till Skolinspektionen.

Myndighetens barn- och elev­ombud, Caroline Dyrefors Grufman, är kritisk till hur ofta skolor skjuter ifrån sig ansvaret för nätmobbningen.

– En del föräldrar får höra att nätmobbningen inte är skolans ansvar eftersom det sker på fritiden. Det är helt fel. Lagen är mycket tydlig och det oroar mig att skolorna inte följer den, säger hon.

Nu har Skolinspektionen inlett en kartläggning av alla nya anmälningar om kränkningar som kommer in till myndigheten. Från och med nu ska det framgå om mobbningen skett digitalt.

– Nu ska vi kunna se hur stor den ökningen faktiskt är och om det finns något mönster i anmälningarna, säger Caroline Dyrefors Grufman.

Samtidigt är hon medveten om att det är långt ifrån alla fall av kränkningar som når myndigheterna. Hon träffar i bland rektorer som inte vill polisanmäla kränkningar eftersom de inte vill hänga ut skolan. Polisen Andreas Glingfors har samma erfarenhet.

– Det händer att vi på polisen får höra om allvarliga kränkningar på omvägar och när vi kommer till skolan sitter det en rektor där med en egen utredning och vill inte blanda in oss, säger han.

I stället står eleven ensam kvar när varken polisen eller skolan ingriper. My Schagerström vet hur det känns. I meddelande efter meddelande bröt nätmobben ned 13-åringens trygghet och hon slutade gå i skolan.

– Det var fruktansvärt för jag visste inte om det var någon som stod mig nära som skrev, säger hon.

På sparade skärmdumpar syns det hur hon försöker stå upp mot hataren som inte ger sig. ”Ingen kommer sakna dig om du dör din slampa”, ”dö din äckelhora”, ”har du ens några vänner för du är en stor hora”.

– Det fåtalet gånger jag var i skolan kunde jag inte gå hela dagar, allt de skrev spelades upp om och om i mitt huvud, säger hon.

Hatkampanjen på Ask.fm an­mäldes till skolan och polisen som stod handfallna inför mobbarnas anonymitet. Utredningen lades ned, mobbarna förblev anonyma. My Schagerström fick byta klass och gå om en årskurs på grund av all frånvaro.

Skärmdump av meddelanden som tjejerna fått. 

Politikerna har försökt komma åt trakasserierna genom lagstiftning. Både 2012 och 2014 gjordes lagändringar som skulle göra det lättare att spåra och åtala de anonyma nätmobbarna. I dag kan varken Brottsförebyggande rådet (Brå), polisen eller Åklagarmyndigheten svara på om det fått effekt.

Regeringen har gett lagmannen Gudrun Antemar i uppdrag att utreda hur lagstiftningen om bland annat olaga hot och ofredande kan moderniseras. Enligt utredaren är dagens lagstiftning föråldrad och frånsprungen den tekniska utvecklingen. För att stoppa spridningen av det anonyma hatet överväger utredaren att göra sajter som Facebook och Ask.fm ansvariga för kränkningar som sprids utan att tas bort.

Redan i dag är bolagen tvungna att ta bort en del meddelanden – som barnpornografi och hets mot folkgrupp – men utredningen ska undersöka om det även ska gälla exempelvis hot och ofredande.

Gudrun Antemar säger att det bör finnas ett samspel mellan lagstiftningen och branschens förmåga till självsanering.

– Branschen måste ta sitt ansvar och vi överväger om de som tillhandahåller sajterna ska få ett större ansvar att ta bort uppgifter och hindra spridning, säger Gudrun Antemar.

Branschen måste ta sitt ansvar och vi överväger om de som tillhandahåller sajterna ska få ett större ansvar att ta bort uppgifter och hindra spridning.

Utredningen ska även lägga fram ett förslag om att kriminalisera spridandet av kränkande bilder. Ett annat förslag som utreds är att de som utsätts för de värsta kränkningarna ska ha rätt till ersättning från Brottsoffermyndigheten.

När Angelina Berge från Nyköping var nio år utsattes hon för förs­ta gången för näthat i kommentarsfältet. Hennes pappa varnade henne för att den som är aktiv på internet också får utstå trakasserier. Och han fick rätt.

Sedan dess har Angelina Berge kal­lats ”hora”, ”ful” och uppmanats att ta livet av sig fler gånger än vad hon kommer ihåg.

Sitt konto på Kik stängde hon ned efter att det anonyma hatet blev för mycket att hantera.

Hon blir glad när hon får höra att utredaren Gudrun Antemar överväger att hålla plattformarna ansvariga för hatet som sprids.

– Jag har själv försökt att anmäla konton på Ask.fm som sprider kränkningar om andra barn. Men de har inte tagit bort något alls, säger hon.

DN har sökt ansvariga på Kik och Ask, men inte fått något svar.

Fakta. Detta kan du som förälder göra

Andreas Glingfors, polis som arbetar med näthat, ger sina bästa råd:

1. Sätt dig in i vad sajterna och apparna ditt barn använder handlar om. Läs igenom vad barnen skriver och vilka kommentarer de får med jämna mellanrum. Till föräldrar som anser att det är integritetskränkande brukar jag svara att de är vårdnadshavare därmed ansvariga för vad barnen skriver på nätet.

2. Precis som du brukar frågar vad barnen ätit och hur de har haft det i skolan - fråga hur det har varit på nätet. Be att få se exempel på klipp eller chattar.

3. Inför regler och rutiner kring mobilanvändande och surfande. Om det är möjligt - var med när barnen använder datorn eller surfplattan vid några tillfällen.

4. Om barnen berättar att de utsatts för hat eller hot på nätet eller skickat en olämplig bild till någon – se till att bemöta det lugnt och sansat. Låt inte dina känslor ta över. Kontakta skolan eller polisen.

Fakta. Råd och stöd

Har du blivit kränkt på nätet?

Hit kan du ringa om du behöver hjälp.

Barnens hjälptelefon, Bris: 116 111

Bris stödtelefon för vuxna: 0771–50 50 50

Friends rådgivning till elever och föräldrar: 075–725 54 30

Hjälp oss granska mobbningen

• Var tredje ungdom mellan 10 och 16 år har blivit utsatt för kränkningar i sociala medier, visar en undersökning från stiftelsen Friends.

• Under hösten fortsätter vi att bevaka näthatet och vad polisen och skolorna gör åt det. Om du eller dina barn drabbas just nu – hör av dig till oss.

Mejla:

Josefin Sköld, reporter josefin.skold@dn.se

Mikael Delin, reporter mikael.delin@dn.se

Läs mer. Nätmobbning

• På sociala medier och i spel sker flest kränkningar bland unga. Störst är problemet inom spelvärlden och chattapplikationen KIK. Det visar årets Nätrapport från Friends.