Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Barn hindras från att vittna om våld

Föräldrar som misstänks för brott mot ­anhöriga kan stoppa sina barn från att vittna mot dem. Den juridiska gråzonen upprör advokater och åklagare. Nu ska Åklagarmyndigheten utreda frågan.

Alexandra Bopp är åklagare i Stockholm och arbetar med brott mot barn och brott i nära relationer. Hon har upplevt att föräldrar undgår straff genom att hindra sina barn att vittna.

– Det här är ett stort problem för oss. Vi har sagt i flera år att lagstiftningen måste ändras, men det har vi inte fått något gehör för.

Situationen uppstår endast när barnen inte själva är de som är utsatta för brott av föräldern, men har sett när ett syskon eller en annan förälder blir utsatt.

Klicka här för att se en större version av grafiken.

2010 ställdes en pappa inför rätta för att ha misshandlat sin femåriga dotter flera gånger om dagen, under lång tid.

Pappan dömdes mot sitt nekande. Tingsrätten stödde sig på ett inspelat förhör med mannens åtta­åriga son, som hade berättat om våldet mot sin lillasyster.

Men när domen överklagades till hovrätten och sonens förhör på nytt skulle användas som bevis vägrade pappan. Eftersom lagen säger att alla har rätt att inte vittna mot sina närstående så var sonen inte tvungen att vittna. Och eftersom han bara var åtta år var det vårdnadshavaren, alltså den åtalade pappan, som bestämde.

Hovrätten gick på pappans linje. Sonens vittnesmål stoppades och pappan friades eftersom hovrätten ansåg att resten av bevisningen inte var tillräckligt stark.

Åklagare Alexandra Bopp säger att det är vanligt att föräldrar som är misstänkta för brott motsätter sig förhör med deras barn.

– Egentligen skulle vi vilja vara mer offensiva när barn har viktiga vittnesuppgifter. Nu är det i stället så att vi ofta inte hör dem alls eftersom situationen är som den är.

En förälder som slår den andra föräldern när barnet är med kan dömas till ett hårdare straff. Barnen har också rätt till en särskild brottsskadeersättning om de bevittnar våldet. Men när en person är både åtalad och vårdnadshavare kan den alltså sätta stopp för det.

Därför har det från flera håll ställts krav om att barn som bevittnar brott i familjen ska få särskilda företrädare. Så sker redan i dag om barnen själva är utsatta för brottet.

En av dem som är för den lösningen är advokaten Elisabeth ­Massi Fritz, expert på hedersbrott, som ofta före­träder barn och kvinnor.

– Det är mycket märkligt att den misstänkte föräldern ska kunna påverka ett vittnesmål. I de fallen gör vi inte tillräckligt för att se till barnets intressen. Därför borde det vara alla barns rättighet att ha en objektiv vuxen person som företräder dem.

Advokatsamfundet har inte gjort några uttalanden i frågan, men generalsekreteraren Anne Ramberg tycker att problematiken är uppenbar.

– Barnen riskerar att bli gisslan för sina föräldrars olika intressen. Det är ett hål i lagen som man borde kunna angripa utifrån barnkonventionen, säger hon.

DN har tagit del av flera fall där tingsrätter har låtit barn vittna, men där det senare stoppats i hovrätten. Flera åklagare och advokater säger dock att det vanligaste är att frågan aldrig kommer upp, eftersom man räknar med att föräldern kommer att stoppa vittnesmålet. Andra frågar helt enkelt först den åtalade föräldern om lov.

Därför har Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg börjat utreda hur man ska förhålla sig till frågan. Åklagaren Bodil ­Ericsson leder utredningen:

– Vi har fått in frågor om det här från åklagare i hela landet. Det verkar som om olika domstolar gör olika bedömningar. Besluten går åt olika håll i både tingsrätt och hovrätt. Som det är i dag är rättsläget osäkert, säger hon.