Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Barnbidraget spär på dansk EU-fientlighet

Det blåser EU-skeptiska vindar i Danmark. En infekterad debatt om arbetande östeuropéers rätt till dansk välfärd som barnbidrag och a-kassa gynnar Dansk Folkeparti, som kan få var fjärde röst och bli största parti i valet på söndag.

”Mera Danmark. Mindre EU, det är möjligt.” Dansk Folkeparti basunerar ut sin slogan med gigantiska bokstäver på valbussen, som för dagen parkerat på torget i Herning på Jylland.

Pensionären Else Marie Langhoff säger att det är lätt att hålla med om det budskapet, även om hon själv inte bestämt sig för vilket parti hon ska rösta på i EU-valet.

– Fråga vem du vill, ingen dansk tycker om att EU lägger sig i våra angelägenheter.

Tillsammans med systern Karni Langhoff och maken Eivind Nielsen har Else Marie Langhoff slagit sig ned med kaffe och kanelsnurror inne i bussen, som inretts som en Danmarksidyll i miniatyr med vita trädgårdsmöbler och rödrutiga dukar.

– Det säger sig självt att det inte går att fatta beslut som passar 28 länder med olika förutsättningar. Danmark måste ta tillbaka en del av makten, annars lockas andra hit för att dra nytta av vår höga standard, säger Else Marie Langhoff.

Ute på torget flockas folk runt Dansk Folkepartis ledare Kristian Thulesen Dahl, som tog över efter Pia Kjærsgaard för två år sedan. Kristian Thulesen Dahl pratar länge med alla. Han varnar för följderna av den fria rörligheten. För Dansk Folkeparti är det viktigt att återinföra gränskontrollen mellan länderna i EU. Gång på gång nämner partiledaren välfärdsturism som ett hot när han resonerar med Herningborna.

– Det är inte någon i Bryssel som ska avgöra om människor från Östeuropa har rätt till barnbidrag och socialbidrag från första dagen i Danmark. Det ska Folketinget bestämma, säger partiledaren.

Det är framför allt frågan om barnbidrag som fått danskarnas känslor att svalla under hela våren. Danmark har haft en intjäningsprincip, där alla utlänningar fick jobba och betala skatt i två år i landet innan de fick del av välfärdssystemet fullt ut, till exempel barnbidrag, a-kassa och studiebidrag. Förra året sa Bryssel ifrån. Modellen stred mot alla EU-medborgares rätt att behandlas lika.

S-regeringen i Köpenhamn backade, men den borgerliga oppositionen kräver att Danmark står på sig.

Det spelar ingen roll att det handlar om ytterst få verkliga fall eller att uträkningar visar att utländska arbetare i Danmark bidrar med mer pengar i skatt än vad de får i bidrag. Debatten har kommit att handla om principer och det är Dansk Folkeparti som tar flest poäng. Partiet, som fick 12,3 procent av rösterna i Folketingsvalet för tre år sedan, ligger nu runt 25 procent. Inför EU-valet på söndag tävlar DF med konservativa Venstre om att bli största parti.

Enligt Kristian Thulesen Dahl har barnbidragen blivit en symbol för en generellt mera skeptisk inställning till EU i Danmark.

– Det blev droppen för många som tycker att EU blandar sig i för mycket. Jag tror att framgångarna för Dansk Folkeparti till viss del är ett uttryck för ett utbrett missnöje med den socialdemokratiska regeringen, säger Kristian Thulesen Dahl.

Flera gånger avbryts vårt samtal utanför valbussen av Herningbor som vill fotograferas tillsammans med Kristian Thulesen Dahl. Mest pensionärer, men även ett gäng skolflickor ställer upp sig runt parti­ledaren.

Tilde Bork, som är kandidat till EU-parlamentet, kommer helt i skymundan och får nöja sig med att dela ut broschyrer.

Partiledarbytet anses vara en viktig förklaring till DF:s framgångar. Kristian Thulesen Dahl har en nyanserad framtoning och har blivit en av Danmarks populäraste politiker. Han har tonat ned den främlingsfientliga retorik som Pia Kjærsgaard var förknippad med, och siktar i stället in sig på klassiska välfärdsfrågor.

Marlene Wind, professor i stats­vetenskap vid Köpenhamns universitet, är säker på att Dansk Folkepartis höga opinionsläge kommer att bestå.

Protestpartiet, som för snart 20 år sedan bildades ur ruinerna av Mogens Glistrups Fremskridtsparti, har blivit rumsrent och ett realistiskt politiskt alternativ.

– Under tio år, från 2001 till 2011, var DF stödparti till den borgerliga regeringen. När statsministern samarbetade med DF blev det legitimt att rösta på partiet.

Inför EU-valet menar Marlene Wind att Dansk Folkepartis medvind har gjort hela valrörelsen mer EU-fientlig. De andra partierna kopierar DF:s toppkandidat Morten Messerschmidt när de märker att det han säger går hem.

– Resultatet har blivit att åtta partier försöker överträffa varandra i att demonisera EU. Allt ont skylls på EU. Även de normalt Europavänliga partierna ägnar sig åt att räkna upp missförhållanden inom EU i stället för att prata om unionens framtida möjligheter. Det enda vi har fått veta inför valet är vad partierna inte vill med EU.

På valmötet i Herning hade både Else Marie och Karni Langhoff hoppats på att få skaka hand med toppkandidaten Morten Messerschmidt. De blir lite besvikna när de får höra att han tillfälligt lämnat valturnén för att medverka i tv:s slutdebatt. Den 34-årige juristen med ett förflutet som deltagare i dokusåpan ”Big Brother” har suttit i EU-parlamentet de senaste fem åren. Han är den enda av de danska kandidaterna som har stjärnstatus.

– Danskarna är bekymrade över EU och vår politik överensstämmer med det Europa de vill ha. Vi är för en inre marknad med handel och gemensamma regler för miljö och energi. Konsekvenserna av EU:s östutvidgning har betytt mycket för oss inför det här valet, säger Morten Messerschmidt till DN.

Fakta. Dansk Folkeparti

Dansk Folkeparti bildades 1995 som en utbrytargrupp från Mogens Glistrups Fremskridsparti. Den nuvarande partiledaren Kristian Thulesen Dahl var en av grundarna.

Dansk Folkeparti kom in i Folketinget 1998. Vid de senaste valen har de fått mellan 12 och 13 procent av rösterna.

Mellan 2001 och 2011 var Dansk Folkeparti stödparti åt den borgerliga regeringen, vilket ökade partiets legitimitet.

Från början var Dansk Folkeparti ett missnöjesparti mot skatter. Under Pia Kjærsgaards 17 år som parti­ledare dominerades politiken av invandringsfientlighet.

Den tidigare affärsjuristen Kristian Thulesen Dahl har tonat ned den retoriken och pratar mer om välfärdfrågor som barnbidrag och sjukvård.

I EU-parlamentet tillhör Dansk Folkeparti EFD-gruppen med högerpopulistiska och invandrarfientliga partier som Sannfinnländarna, Lega Nord och Ukip.

Starkast i senaste opinionsmätningen

Dansk Folkeparti 26,9 procent

Venstre 21,6 procent

Socialdemokraterna 21,2 procent

Folkebevægelsen mot EU 9,1 procent

Källa: Poll Watch