För många barn innebär höstterminen inte bara nya lärare och klassrum. Var tredje elev känner oro och hos Bris har den skolrelaterade kontakten ökat mest av allt i år.
Höga prestationskrav är den vanligaste anledningen till att barn mår dåligt inför skolstarten
”Det kommer från föräldrarna och andra vuxna”, säger Anneli Gyllenborg Lundh, skolpsykolog.
Undersökningen som presenteras av Friends sedan fyra år tillbaka har i stort sett haft samma resultat i flera år.
– Jag är förvånad över att inget har förändrats. Det är helt fruktansvärt att unga är så rädda för att inte räcka till, säger Katarina Rosenqvist, verksamhetschef på Friends.
Enligt Katarina Rosenqvist ligger det formella ansvaret på skolan. Det är därför deras uppgift att i första hand säga ifrån och reagera. Men som förälder kan man också göra mycket.
– Man måste vara ett stöd för skolan i deras arbete. Att visa intresse för sitt barns skola är viktigt, men det är oerhört svårt att få föräldrar intresserade av skolarbetet. Det är i dag väldigt få föräldrar som kommer när skolan kallar till möte.
Men det är i hemmet som en stor del av oron skapas. Många unga har stor press på sig att lyckas i skolan, även om det inte alltid pratas öppet om det.
– Ofta känner föräldern krav på sig själv att barnen ska lyckas. Och barnen känner föräldrarnas oro. De pratar mycket med barnen om hur det ska gå och om de kommer klara till exempel nationella proven. De är oroliga och barnen blir oroliga. De flesta barn klarar inte det, säger Anneli Gyllenborg Lundh, skolpsykolog.
– Många barn har tidigt en bild av att ”det kommer inte gå bra för mig”. Det kommer från föräldrarna, men även pedagogerna. Som förälder bör man först och främst titta på sina egna prestationskrav. Vad har jag för förväntningar på mina barn och hur förmedlar jag dem?
Många oroade ungdomar vänder sig till Bris när höstterminen nalkas. De skolrelaterade samtalen har ökat mest av allt i år. Hittills har 6000 barn hört av sig och uttryckt oro inför skolan.
– Vi brukar få in samtal, mejl och chattmeddelanden inför skolstart om oro, framförallt från dem som blivit utsatta för mobbning tidigare. Det fortsätter även efteråt tyvärr då många är besvikna över att den inte har upphört, säger Eva Waltré, chef för stödverksamheten på Bris.
För både föräldrar och vuxna är den ökade pryl- och klädhetsen ett orosmoln. Eva Waltré pekar på att hur man spenderat sitt sommarlov också blir en statusmarkör.
– De som tycker att de inte har gjort så mycket på semestern kan få det jobbigt. Vissa har varit på utlandsresor och andra tycker att de kommer tillbaka utan att ha gjort någonting. Då kan en hjälp vara att försöka sätta ord på vad man gjort för roligt och hitta berättelser som gör den egna semestern speciell. Och framförallt och få barnet att kunna stå för det.
Anneli Gyllenborg Lundh tycker att det viktigaste man som förälder och pedagog kan göra är att inge hopp och tilltro till att det kommer att gå bra.
Även om man tror att man är stöttande så gäller det att tio gånger mer säga att det kommer att ordna sig och övertyga barnen om att ett missat prov inte är hela världen. Vi måste hjälpa barnen att tro på sin egen framtid.