Sverige

Barnfamiljer kastar mat för tusenlappar

Foto: Anette Nantell
De svenska hushållen uppger att de slänger allt mindre mat, visar en ny undersökning. Men fortfarande slänger en barnfamilj mat för flera tusenlappar varje år. Produktionen av bortkastad mat ger samma miljöpåverkan som utsläppen från uppskattningsvis 700.000 svenska bilar.

Varje år hamnar nästan en miljon ton kött, frukt och grönt i soporna – Mat som hade gått att äta.

– Att ta vara på maten är ett enkelt sätt att både spara pengar och värna om miljön, säger Louise Ungerth, chef för konsument och miljö inom Konsumentföreningen i Stockholm.

Hushållen slänger enligt olika analyser bort mellan drygt fyra och sex kilo mat per vecka. Hälften av maten hade gått att äta om den hade hanterats på rätt sätt.

Men nu visar en ny undersökning från Konsumentföreningen i Stockholm att allt fler tycks försöka minska mängden mat i soporna. Föreningen har frågat 1000 representativt utvalda personer i hela landet om uppmärksamheten kring det onödiga matavfallet har fått dem att ändra beteende.

Av de tillfrågade säger 14 procent att de nu slänger mindre mat. 40 procent svarade att de knappt kastar något alls. Det är en liten ökning jämfört med en undersökning som föreningen gjorde för ett år sedan.

Deltagarna uppger att de har ändrat beteende i första hand för att spara pengar. Brittiska beräkningar visar att en barnfamilj kan spara 8 000 kronor och ett singelhushåll 5 000 kronor per år genom att bara handla det som går åt.

Miljön kommer som skäl i andra hand och därefter bristen på mat i världen.

Att så mycket kött, frukt och grönsaker ändå hamnar i sophinken beror enligt Louise Ungerth på att vi ofta följer bäst före-datum slaviskt i stället för att lukta och smaka på maten för att se om den är bra. Många är också dåliga på att planera sina inköp och andra lagar för mycket mat, som sedan glöms bort i kylskåpet.

Det finns ingen säker statistik som visar om mängden mat minskar i soporna. Däremot lämnar allt fler sitt matavfall till kommunen för kompostering eller rötning till biogas.

– Det är naturligtvis bra, men vi ser ju helst att det inte slängs någon mat överhuvudtaget, säger Louise Ungerth.

Det är också ett av målen som Naturvårdsverket arbetar med när de nu tar fram en ny nationell avfallsplan, som ska vara klar i höst.

– Matavfallet är ett jätteprioriterat område för oss. Det utgör omkring en tredjedel av innehållet i hushållens soppåsar. Men svinnet sker också i restauranger, butiker, hos grossister och i produktionen. När ett livsmedel hamnar i soporna har det skett mycket miljöpåverkan i onödan. Att minska matavfallet kan därför ge stora miljövinster med små enkla medel, säger Sanna Due, avdelningsdirektör på Naturvårdsverket.

Hon tar en bortkastad tomat som exempel. Det ger tio gånger större miljövinst att inte producera den jämfört med att ta hand om en skrumpen tomat på ett miljövänligt sätt.

Myndigheten arbetar nu med att ta fram ett mål för hur mycket matavfallet ska minska för hela livsmedelskedjan de närmaste åren.

– Andra länder har satt mål på runt 20 procent minskad mängd fram till 2015. Vi hamnar förmodligen också däromkring. Hur vi ska nå dit är för tidigt att säga, men det handlar bland annat om riktade informationskampanjer till hushållen. Även butikerna behöver ta ett större ansvar, säger Sanna Due.

Så slipper du slänga maten i soporna

Planera dina inköp. Skriv inköpslista.

Undvik impulsköp av typen ”tag 3 betala för 2”.

Undvik storförpackningar av färskvaror.

Använd genomskinliga burkar i kyl och frys.

Sänk temperaturen i kylskåpet till max fem plusgrader.

Lär dig skillnaden mellan ”bäst före-datum” och ”sista förbrukningsdag”. ”Bäst före-datum” är satt med marginal och håller ytterligare en tid om varan förvaras på rätt sätt och i obruten förpackning. Känsliga livsmedel som färsk fisk och köttfärs har däremot en ”sista förbrukningsdag”.

Lär dig hur olika livsmedel ska förvaras för att hålla längre.

Stänk vatten på torrt bröd, lägg det i plastpåse några sekunder i mikron.

Kompostera ditt matavfall så kan du få lägre sophämtningsavgift.

Källa: Konsumentföreningen i Stockholm